Dagen D

Så blev det då äntligen söndag den 19:e mars 2006 och Hugo skulle döpas i Kropps kyrka kl.11.00. Dopklänningen var struken, mina kläder var jag riktigt nöjd med och maken hade lyckats knyta slipsen..vad kunde gå fel? Inget! Allt gick superbra och dopet kommer vara ett av mitt livs finaste ögonblick, de börjar bli några stycken nu de där speciella stunderna av berusande lycka. Hugo lyckades iofs kräka lite på både sig själv och mig innan vi gick in i kyrkan men vad gjorde det. När vi väl kommit in i kyrkan och första psalmen skulle sjungas blev Hugo först vettskrämd av den dånande orgelmusiken men han lugnade sig och sedan kom det inte ett ljud från honom under resten av tiden. Han somnade till i sin farmors trygga famn och vaknade till lagom till att dopceremonin skulle äga rum (efter kollekten ni vet:o) och sedan låg han lugnt vaken i prästens händer och lät henne hållas med vattnet. Jag var så stolt (och lättad) över att Hugo höll sig lugn. Det var en hel del folk i kyrkan,vilket det inte brukar vara, men igår hade de besök av Klippans pensionärsförening så 50 tanter och några äldre herrar blev extra vittnen till Hugos troligtvis både första och sista offentliga framträdande i klänning:o) Jag måste också erkänna att prästen gjorde ett mycket fint jobb igår, hon var mycket bättre än jag trott och jag tror att hon behövde sin högmässo-outfit för att bli trygg i sin roll. Jag ska skriva och tacka henne lite extra.


Det togs bättre bilder på Hugo igår men inte med min kamera:o) Får se om jag kan lägga ut fler bilder från dopet så småningom.