Gott Nytt År!

Om en timme kommer min syster med sin sambo för att fira nyår med mig och maken. Jag är övertygad om att vi kommer ha en trevlig kväll och det hoppas jag att även mina bloggläsare får!

Jag har fyllt Amelia....

Kryptisk rubrik? Lugn...jag ska förklara:o) I veckan levererade brevbäraren ett till mig direktadresserat prenumerationserbjudande från tidskriften Amelia. Jag har aldrig tidigare fått ett erbjudande från Amelia och jag antar att det beror på att jag fram till min 28:e födelsedag ansetts som för ung, Amelias målgrupp är nämligen kvinnor 30+....så HALLÅÅÅÅÅÅ!!!! Jag är bara 28.....lämna mig ifred! Ok, ok....tack för att ni tänker på mig Amelia men jag vill inte ta ut min 30+tillvaro i förskott så ert erbjudande gick direkt i pappersinsamlingen. Jag är nöjd om jag hinner läsa Vi föräldrar.....

God fortsättning!

Borta bra men hemma bäst...I fredags åkte jag med alla pojkarna (maken, sonen och katten) till mitt föräldrahem. Där stannade vi i två nätter och på julaftons eftermiddag åkte vi vidare till makens hemort för att bo två nätter hos hans mamma. Julafton firade vi två gånger, dels den 23:e med min familj och sedan på själva julafton med makens familj. Vi åkte hem idag annandag jul och det tog sin tid eftersom vi hade lämnat Oscar hos mina föräldrar och fick hämta honom på vägen. Det var roligt att träffa hela släkten samtidigt som det var roligt att komma hem igen...:o) Ikväll ska jag och maken ta ett långt varmt bad och bara koppla av!

28 år!

Min födelsedag innebär att lugnet innan stormen (om man nu vill likna julfirandet vid det) råder i mitt sinne och det är en skön känsla. Jag har allt förberett inför julen och snart beger jag och min lilla familj oss i väg till mina föräldrar för att inleda julfirandet hos dem. Vi kommer fira mig också förstås, mamma har lovat mig smörgåstårta ikväll...mums!

Vill passa på att tacka för de fina gratulationskort jag fått idag! Det värmer att läsa ett "grattis" bland alla kort som önskar en "god jul"...:o)

Dagen före min dag

Dags att sammanfatta mitt 27:e år. Tja, det hände inte lika mycket som året när jag var 26 då jag både blev gravid, gifte mig och fick barn..det var ett händelserikt år! Året som 27 har varit ett år som mamma och det har många gånger varit fruktansvärt tråkigt och trist men oftast alldeles alldeles underbart...:o) Det är omöjligt att minnas vilka förväntningar jag hade på livet med en bebis. Det gick i alla fall tidigt upp för mig att föräldraskapet innebär att förlora den mesta kontrollen över sitt liv. Det är en stor omställning som givetvis är omtumlande och jag har lärt känna mig själv på många nya sätt under året som gott. Det är insikter som jag inte velat vara utan och som jag tackar Hugo för!

Idag ska jag och Hugo slå in de sista julklapparna och tvätta. Hugo hjälper så gärna till...:o)

Dan före dan före dan före dan före dan före.....äsch!

Det är måndag 18 december och snart fyller såväl jag som Jesus år. Ser inte fram emot att fylla 28 men med tanke på vad som är alternativet till att fylla år så gillar jag läget:o) I lördags hade vi stort kalas för Hugo och hans mormor, morfar, morbror, moster, "fuskmorbror", farmor, farbror, "fuskfaster" och båda kusiner kom på besök. Hugo fick många spännande paket men roligast tyckte han nog ändå var att träffa sin släkt och få busa med sina kusiner.

Idag har jag och Hugo handlat mat på Maxi. Jag tänker inte sätta min fot i en affär förrän efter julhelgen och det känns skönt...nu kommer jag bara invänta julefriden! Dan före dan före dan före......

Hugo såg INTE mamma kyssa tomten....

....däremot blev han lite rädd när tomten kom på besök under gårdagens lilla julfest på öppna förskolan. Istället för babysång var det först babymässa i kyrkan och därefter ordnades en liten lätt jullunch. Innan lunchen hann tomten titta in och alla barnen fick varsitt fint kort med en liten chokladtomte. När vi åt jullunch upptäckte Hugo en ny "favoriträtt ", han vräkte i sig kalvsylta! Har skrivit upp kalvsylta överst på inköpslistan, allt som Hugo gillar i matväg är bra att ha hemma:o) Öppna förskolan har nu stängt över jul och nyår och vi ser fram emot den 15 januari då de öppnar igen!

På eftermiddagen igår hade Hugo tid för 1-årskontroll inklusive vaccination på bvc. Han blev vägd och mätt och de nya siffrorna att lägga på minnet är:
Vikt: 10 090 gram
Längd: 76 cm

Han väger lite för lite men med tanke på att han nyligen varit såväl förkyld som magsjuk och då uppenbarligen tappade i vikt tyckte inte sköterskan på bvc att vikten var något som vi borde kolla med en extra vägning. Nästa besök på bvc blir därför enligt det fasta schemat: Vid 1,5 år!

Vad är det för en dag?

Är det en vanlig dag? Nej, det är ingen vanlig dag för det är Hugos 1-årsdag...hurra hurra hurra!!!

Ett år....helt otroligt att min stjärngosse blivit så stor! Ett underbart och samtidigt jobbigt år ligger bakom mig och att det har gått fort är bara förnamnet. Jag är tacksam för alla dagar jag fått med Hugo och jag ser fram emot alla dagar som ligger framför oss, vi har ju bara börjat vår resa tillsammans:o)

OK...rapport från Hugos kalas för sina kompisar:
1. Kompisarna kom
2. Hugo öppnade paket (läs Hugos mamma öppnade paket) Hugo fick ett pussel och en bok.
3. Vi fikade.
4. Vi lekte på golvet i vardagsrummet.
5. Of ryckte ner en ljusslinga som jag hängt över spegelväggen i vardagsrummet och 5 av 6 speglar följde med ner i golvet...KRASCH!
6. Pojkarna och deras mammor blev rädda men fick inga fysiska skador.
7. Vardagsrummet blev sanerat från spegelsplitter och sedan gick gästerna hem...:o)
8. I alla röra glömde jag att ge gästerna deras kalaspresenter när de skulle gå hem men vi träffas i morgon på öppna förskolan så jag får försöka komma ihåg att ge dem presenterna då istället....
9. Ett lyckat dundersmällkalas!

Dan före födelsedan....

...och solen skiner! Det var motsvarande tisdag förra året som Hugo föddes, även då sken solen men det var betydligt kallare och hoppet om en vit jul fanns. I år verkar vi få göra som i visan...dream of a white christmas...:o)

Ja, ja...jul blir det oavsett väderlek och detsamma gäller för Hugos födelsedag i morgon. Kl. 14 kommer hans båda kompisar On och Of på kalas tillsammans med sina mammor Aa och Ae. Jag är övertygad om att vi kommer få en härligt stökig eftermiddag tillsammans.. med tre 1-åringar under samma tak kan ett kalas inte bli annat än galet underbart!

Sommaren är kort...

Ja, tänka sig...de spelade faktiskt Sommaren är kort med Tomas Ledin på Mix Megapol igår eftermiddag. Jag stod i köket och var i full gång med julbaket och trodde jag hörde fel när det välbekanta introt till låten började ljuda från radion. Glatt överraskad över att det faktiskt var den låten, som minner så mycket om varmare och ljusare tider, vred jag upp volymen rejält och dansade loss med Hugo och lussekatterna!

För ett år sedan....

såg jag ut så här!


Jag försöker komma ihåg hur det kändes att vara ett mumintroll och det jag minns bäst är hur jobbigt det var att plocka upp saker som fallit i golvet....:o)

Idag har jag och Hugo haft en lugn dag. Tvättat lite, diskat och lagat mat. På eftermiddagen begav vi oss en sväng till Väla och nu sover Hugo en liten stund. Ikväll ska maken ut med sitt jobb och äta julbord och jag tror jag tillbringar kvällen med Dr Phil.....

Back on the blogg

Ja, vad kan jag säga...november 2006 var inte min månad. Först var Hugo förkyld i en vecka och krävde all min energi, sedan blev jag förkyld och fick ligga på golvet i en vecka. Därefter följde det riktiga eldprovet: Hugo fick vinterkräksjukan och förra veckan var inte rolig..när Hugo väl började bli piggare insjuknade även först maken och sedan jag. Jag ber en bön till hälsoguden om att låta oss slippa sjukdomar i december, vi varken hinner eller orkar mer nu!

Där slutar jag beklaga mig, det finns roligare saker att skriva om i sin blogg än snor och kräk...:o)
Idag fick vi till exempel besök av min goda vän M och hennes sambo S. De hade fått permission från sin tillvaro som tvillingföräldrar och passade på att shoppa på Väla medan tvillingarnas farmor fick sig en rejäl bebisdos. Efter shoppingen kom de inom och fick sig lite fika och vi hade en fin stund tillsammans med MYCKET barnprat förstås. Hugo var på sitt allra soligaste humör och åt pepparkaka samtidigt som han flörtade allt vad han kunde med framför allt S.

Idag är det en vecka till Hugos 1-årsdag!

På kalas!....igen!

Fortfarande dunderförkyld men tack och lov något piggare begav jag mig i eftermiddags tillsammans med Hugo hem till Aa och hennes son Olof. Idag var vi nämligen bjudna på Olofs 1-årskalas och även Ae och hennes pojkar närvarade. Vi hade en riktigt trevlig stund tillsammans och jag behövde verkligen piggas upp lite:o)

I morgon kväll åker jag till mitt föräldrahem På fredag ska nämligen jag och M göra Ullared och Gekås osäkert....blir roligt att tillbringa en dag med M och jag vet att hon känner likadant, vad vore livet utan vänner! Kram på er alla!

Sjukt var det här

Igår hade Hugo hög feber hela dagen och jag var förkyld....idag har Hugo ingen feber men min förkylning är sämre....jag kommer tillbringa dagen liggandes på vardagsrumsgolvet medan Hugo kryper omkring och roar sig själv och då och då kommer fram till mig för att kela lite....rapport från verkligheten!

Lekfabriken

Idag besökte jag och Hugo Lekfabriken i Helsingborg. Vi hade bestämt träff där med Aa och Ae och deras pojkar och vi hade en riktigt trevlig eftermiddag tillsammans. Pojkarna hade roligt och mammor har alltid mycket att prata om:o) Skönt att åka iväg och träffas på ställen där ingen av mammorna behöver städa varken före eller efter att pojkarna dragit fram....

Igår fyllde Hugo 11 månader! Tänk, nu är det bara en månad kvar till 1-årsdagen. Jag undrar om Hugo kommer ha hunnit lära sig gå tills dess. Han är superduktig på att krypa och han reser sig upp mot både möbler och människor och går gärna när han har stöd, exempelvis längs med soffbordet. Han vågar inte riktigt släppa taget än men den dagen kommer, förr eller senare!

Ikväll ska jag storhandla i lugn och ro, ett av mina favoritnöjen:o)

Moster på besök

Idag gladde Hugos moster C oss med ett besök! Hugo var tyvärr inte riktigt på humör, förkyld och rejält gnällig/ledsen under förmiddagen och natten till idag vaknade han nästan varje timme och grät i sin säng. Hjälp vad jobbigt när han har det jobbigt, jag kände mig verkligen maktlös och det var skönt att C kom och förgyllde vår dag. Hugo mådde lyckligtvis bättre efter lunch och vi tog en sväng till IKEA och Väla där det blev lite shopping- tänk vad svårt det är att inte handla något på IKEA....

I morgon ska jag och Aa och Ae ta med våra pojkar till Familia och låta dem leka i leklandet där. Blir intressant att se hur det går...:o)

En pustig dag

Idag har det verkligen varit rejält blåsigt i Skåneland! Nalle Puh skulle sagt att dagen varit pustig och det var nästan att jag väntade mig att se Nasse flyga förbi mig och Hugo när vi gick till öppna förskolan i förmiddags. Bröderna Fröidh uppträdde till både barns och föräldrars glädje på öppna förskolan och vi hade en fin förmiddag.

Helgen som gick tillbringade jag på egen hand. För första gången sedan Hugo föddes sov jag utan honom i närheten och det var en speciell känsla. Samtidigt som det var skönt att få egen tid saknade jag både honom och maken väldigt väldigt mycket. Det är bra att få längta efter dem man älskar, tiden tillsammans blir än mer värdefull då:o)

Inte vår tur

Idag har jag varit med om en spännande förmiddag...jag och maken var med i en budgivning på en villa och det var nära men vårt sista bud blev inte det högsta. Det svider lite eftersom vi gillade huset mycket men det var inte vår tur att bli med villa denna gång. Jakten på vårt hus går vidare och förr eller senare hittar vi rätt, det tvivlar jag inte på:o)

Ja, ja...

Som synes har det varit glest mellan mina blogginlägg sista veckan...eller mer än glest- inga alls! Har haft fullt upp med livet och det är roligt:o) I måndags åkte jag och Hugo till mina föräldrar och vi kom hem igår eftermiddag. Det känns verkligen viktigt att Hugo får lära känna sina morföräldrar och det märks att han gillar sin mormor och morfar väldigt mycket. I helgen kommer Hugo få träffa sin farmor så denna vecka går verkligen i familjens tecken:o)

Måste blivit förväxlad på BB....

För inte kan väl den supersöte ungen på bilderna som kom med posten idag verkligen vara min son? Hugo är så söt på bilderna som togs för två veckor sedan att jag nästan gråter när jag tittar dem...får kväva en impuls att smyga in till honom i hans rum och lyfta upp honom ur hans säng och ge honom en kram.

Jag och Hugo har hunnit med en hel del idag på förmiddagen. Vid 9-tiden körde vi ut till Hyllinge och handlade lite på Citygross. Jag betonar lite, vi kom hem med: Ett lila garnnystan som jag ska sticka en halsduk av, en ny vaxduk i härligt höstiga färger, tre kiwifrukter, en deodorant (nu har jag tre nya i badrumsskåpet som jag köpt bara för att de varit billiga:o) och en barnmatsburk.....Inte mycket som sagt men så storhandlade jag också ensam igår kväll på Maxi. Svängen till Citygross var mest för att vi skulle hitta på något. I eftermiddag hoppas jag att det fina vädret håller i sig, gör det det kommer vi gå till biblioteket.

På kalas!

Idag gick Hugo på sitt första barnkalas! Förutom Hugo var tre barn till bjudna och barnen och deras mammor hade en riktigt trevlig eftermiddag. Födelsedagsbarnet blev riktigt glad för boken som jag köpt, det visade sig att han hade en annan bok om Molly Mus som favorit. Kul när man lyckas välja rätt:o) Nu dröjer det en månad till Hugos andra kompis fyller 1 år. Då blir det kalas igen!

Jag ber om ursäkt...

Jag har verkligen varit bedrövligt usel på att blogga på sista tiden! Lusten att blogga har helt enkelt inte velat infinna sig....hamnat i en bloggsvacka:o) Det är å andra sidan den enda svacka jag befunnit mig i på sistone. Tycker att hösten börjat bra!

I morgon fyller en av Hugos kompisar 1 år och vi är bjudna på kalas. Idag begav jag mig till Väla för att köpa en födelsedagspresent vilket inte var det lättaste. Jag hade i förväg bestämt mig för att köpa en bok men när jag stod i bokhandeln drabbades jag av en mäktig beslutsångest. Det var supersvårt att välja men till sist bestämde jag mig för boken på bilden nedan. Hoppas O tycker om den!

Vipp-på-rumpan-affärn

Vi gick in i en affär, sa godda’, vad har ni här?
Kan man möjligtvis köpa sig vantar här?
-Nej, tyvärr, nej, tyvärr för...
Detta är en liten klappahänderaffär, klappahänderaffär, klappahänderaffär.
Detta är en liten klappahänderaffär klapp i händer är det enda vi säljer här

Texten ovan hör till en av mina absoluta favoriter bland barnvisor just nu! Det finns flera verser och jag och Hugo har så roligt tillsammans när vi sjunger dem och gör rörelser till:o)

10 månader

Idag fyller Hugo 10 månader! Tänk att det bara är två månader kvar till hans 1-årsdag, dags att börja planera det stora kalaset kanske...:o)

Igår var vi på bvc och Hugo fick träffa den danske doktorn....Allt var bara bra med Hugo, jag trodde heller inget annat! Doktorn menade att Hugo var väldigt trygg, att han inte verkade vara rädd för främlingar och jag kunde bara instämma. När bebisar blir runt 8-10 månader blir de väldigt medvetna om att de är egna personer och att de inte är en del av sina föräldrar. Insikten att de är egna personer gör att de blir rädda för att bli övergivna och de tyr sig därför extra mycket till föräldrarna medan främmande personer uppfattas som skrämmande. Att Hugo är en egen individ är jag övertygad om att han förstått för längesen...däremot är han inte rädd för att bli övergiven eller rädd för främmande personer. Tvärtom faktiskt! När han och jag exempelvis besöker öppna förskolan kryper han ifrån mig utan att blinka och ser sig knappt om efter mig. Han tar sig snabbt fram till de andra barnen och mammorna och var hans egen mamma blivit av verkar inte bekymra honom. Det är med blandade känslor jag ser honom vara så självständig och orädd. Mest är jag stolt och glad över att han är en trygg och nyfiken liten kille som litar på att jag finns kvar:o)

Vid besöket på bvc blev Hugo vägd och mätt.
Vikt: 9860 gram
Längd: 74 cm (Hugo har storlek 74 i kläder)

"Om alla barn var som Hugo....

...skulle mitt jobb vara jättelätt" Exakt så sa fotografen på öppna förskolan när han fotograferat klart min son. Hugo hade bjudit på sina soligaste leenden och fotosessionen var över på 30 sekunder! Inga problem med att få Hugo att sitta still eller flörta med kameran....När man får höra de orden från en proffsfotograf som träffat hundratals barn sträcker man på sig:o)

I eftermiddag ska vi till BVC. Dags för vägning och mätning! Dessutom får Hugo träffa en barnläkare för utvecklingsbedömning....ett tag sedan vi träffade den danske doktorn nu...

A photo of my son...by request!

I took the photo below two weeks ago when I visited Ängelholm with my friends Aa and Ae and their sons. We had a great time and as you can see Hugo really enjoyed himself in the swing...:o)

I had actually decided that I wouldn't publish any more photos of Hugo in my blog, I don't want him to be recognized in public. This photo will be the last one, especially for you Mr A...:o)

Familia

I eftermiddag besökte jag och Hugo det nyöppnade köpcentrumet Familia som ligger i Hyllinge. Vi hade stämt träff där med Aa och Ae och deras pojkar för att ta oss en titt på de nya affärerna. Det blev mest fönstershopping, vi gick in i några klädbutiker och nöp lite i barnkläderna men vi köpte inget. Vi avslutade turen med en fika och sedan tog jag och Hugo ett snabbt varv på Citygross och köpte lite mjölk och tandkräm innan vi åkte hem. Familia var trevligt men när man som jag bor väldigt nära Väla och vet utbudet där är det svårt att bli imponerad...:o)

En hemmafrus våta dröm....

Idag levererades och installerades min nya favoritpryl: En tvättmaskin av märket Elektro Helios TF1434E....Jag tvättar för tillfället dagens andra omgång tvätt och hittills är jag supernöjd med maskinen. Den är snabb, tyst och busenkel att använda! Ser redan fram emot nästa tvättillfälle...:o)

Två små sötisar!

Igår kväll fick jag äntligen träffa M:s två små bebisar, S och E. Det är fortfarande två veckor till det datum då de var beräknade att komma till världen så de är pyttesmå och samtidigt supersöta förstås:o) När jag satt där hemma hos M med en av de små bebisarna i famnen kom jag på mig själv med att sakna tiden då Hugo var nyfödd, det är speciellt att ha en så liten liten människa i sina armar. Samtidigt är jag glad över att ha en "stor" kille på snart tio månader- tiden har verkligen rusat i väg!

I eftermiddags hälsade vi på hos min syster och hennes sambo i deras nya villa strax utanför Laholm. Det var kul att få se hur deras hus ser ut på insidan och de kommer verkligen få det mysigt!

I morgon levereras vår nya tvättmaskin....här ska tvättas!

Längtar!

I morgon ska jag äntligen få träffa min väninna M:s tvillingar! Det ska bli helt underbart roligt, jag kan knappt vänta. I morgon ska jag och maken dessutom köpa en ny tvättmaskin. Vår nuvarande slutade att fungera igår eftermiddag och den vill inte fungera på minsta vis. Det blir dyrt att skaffa en ny samtidigt som jag är rätt glad över att få en bättre, har inte varit glad på tvättmaskinen som misshandlat flera av Hugos finaste kläder....som sagt, tur att Tradera försett mig med ett rejält klädlager!!!

Trevlig helg!

En utflykt norrut

Idag tog jag och mammorna Aa och Ae våra pojkar och åkte till hembygdsparken i Ängelholm. Det var många år sedan jag var där senast och det blev ett kärt återseende. Hembygdsparken är ett perfekt utflyktsmål för barnfamiljer, en stor lekplats att busa på och getter, hästar, kaniner och fåglar av alla de slag att titta på och mata. Vi stannade i knappt två timmar och njöt av det underbara höstvädret, som ju mer liknar sommar:o) Har ni vägarna förbi och känner för att mata en get så rekommenderar jag ett besök, glöm inte knäckebröden bara!

Bye bye mammakilon!

Har sedan den 24:e augusti gått ner 6 kilo! Det är galet skönt att äntligen vara av med den extravikt som min graviditet förra året förde med sig. Från Fat mama till Hot mama...eller, kanske inte riktigt hot men ändå...:o)

Ikväll är det träning på Friskis som gäller och jag har redan börjat värma upp (klockan är 10:02) med att dansa med Hugo i vardagsrummet!

Hoppas solen lyser över allas söndag!

Ett år utan D

Det är min svåger D:s dödsdag idag. Ett år har gått sedan han lämnade sin familj och sina vänner, idag som den 21 september 2005 skiner solen och vädret känns både fel och samtidigt också väldigt rätt. D var en sol för många och självklart är det som en sådan vi ska minnas honom. Vad som hänt går inte att göra ogjort, D är och förblir borta och vi som fortfarande lever får göra det lite extra, för D:s skull.

D, ikväll tänder jag ett ljus för dig. Det ljus som du spred kommer alltid att finnas kvar.

Ni trodde väl inte att jag slutat?

Klart jag inte har! Mitt beroende av Tradera går i vågor....Nedan visar jag bilder av mina senaste klädfynd till Hugo:o)
Klicka på bilderna så blir de större....


26 kr kostade dessa kläder i stl 74


Tre basbodys i stl 80. 28 kr!


OK...detta set i stl 74 blev dyrare än jag tänkt, 49 kr, men jag ville ha det!


25 kr för dessa plagg i stl 74


25 kr även för dessa plagg i stl 74


Superfina vintermössor för 6 kr!

Åh nej...inte det också

Skrev ett långt blogginlägg om hur min galna morgon varit. Satt och läste igenom det för att kolla efter eventuella stavfel och skulle precis trycka på publiceringsknappen då Hugo stänger av datorn....om jag säger så här: Denna dagen har börjat på sämsta tänkbara sätt och det verkar fortsätta på den vägen...

Önskar alla en bra dag, själv tänker jag satsa på morgondagen...:o)

Från trött till pigg!

Tidigare i veckan drabbades jag av en förkylning. I torsdags började jag må mycket bättre och hela familjen inklusive Oscar åkte upp till mina föräldrar för att tillbringa helgen hos dem. I fredags åkte jag och maken till Ullared och gick där i många timmar.....de roliga shoppingtimmarna fick jag betala för igår. Jag var dödstrött!!! Inser nu att jag tog i för mycket i fredags och pressade min kropp för hårt efter förkylningsomgången, helt galet att jag kunde bli så trött. Idag har jag varit betydligt piggare och ikväll gjorde jag något som verkligen fick mig att piggna till. Jag gympade loss hos Friskis&Svettis!!! Tänk att det var det jag behövde för att bli mig själv igen:o)

Nio månader

Det finns ju en film som heter så, med Hugh Grant om jag inte minns fel. Handlar om ett par som blir gravida och slutar med att de efter en farsartad förlossning får sitt barn. Jag hade gärna sett en fortsättning där de nio månaderna efter förlossningen skildrades- det är då den egentliga resan börjar! Jag, maken och Hugo har idag tagit oss igenom våra första nio månader som familj, idag har jag varit mamma till Hugo lika länge som jag var gravid med honom:o) Tänk att vi om tre månader firar Lucia med ett barn i huset, ett barn på 1 år...nästan så jag sitter och blir tårögd:o) Ja, ja...jag skyller mina fuktiga ögon på förkylningen som håller mig i ett hårt grepp. Hoppas det vänder till i morgon!

Valdag

Har idag gjort min plikt som myndig medborgare i detta land, jag har röstat! Gjorde det inne på Väla, det är verkligen ett fantastiskt ställe där man kan uträtta nästan alla ärenden:o) Känns skönt att ha det hela gjort och anledningen till att jag gjorde det en vecka innan den officiella valdagen är att jag kommer vara bortrest nästa söndag. Blir förresten mycket spännande att se hur valet går. Kul faktiskt att det är så jämnt mellan blocken.

Har börjat känna mig förkyld, vaknade i morse med halsont och lätt huvudvärk. Kommer därför inte träna ikväll vilket jag småsörjer. Ja, ja...det kommer fler tillfällen!

Två små!

Igår ringde min vän M och berättade att hennes tvillingar kommit till världen! I tisdags var jag och Hugo och hälsade på henne på sjukhuset och då var läget lugnt men i onsdags blev läkarna lite bekymrade och valde att snitta M och plocka ut hennes efterlängtade barn. Den 6 september sent på kvällen kom en liten pojke på 2300 gram till världen, hans syster vägde 2100 gram. Just det, det blev en av varje sort! Allt gick bra och nu återhämtar sig den lilla (eller rätt stora) familjen och jag kan knappt vänta på att få träffa dem alla. Får se när det kan bli, kommer inte tränga mig på:o) Ska i alla fall traska iväg och köpa de presenter jag funderat på och skriva ett gratulationskort!

Det hemska

Igår kväll var det ett år sedan makens lillebror D krockade med en älg på väg hem efter en fotbollsträning. Jag minns med stor ångest dagarna då han låg på sjukhus och den svidande känslan jag hade i magen då gör sig påmind igen.

Hösten 2005 blev en mardröm. Hugo kom och räddade vintern.

Fredagsnöje för en katt...

När jag var hos veterinären i våras med Oscar på hans årliga "besiktning" så tyckte veterinären att det var dags att ta bort tandsten som bildats i Oscars mun. Idag hade Oscar fått en tid men redan igår kväll inleddes Oscars plåga eftersom han inte fick äta efter kl. 18 och inte dricka efter kl.24. Kl 8.15 i morse var jag och lämnade in honom på veterinärkliniken som ligger några hundra meter från där vi bor och vid 13-tiden hämtade jag hem honom igen. Stackars Oscar, blivit nedsövd och pillad i munnen...fast det var ett nödvändigt ont och hans tänder var inte så farligt fulla med tandsten ändå- bra att förebygga! Nu ligger Oscar på några kuddar på vardagsrumsgolvet och vilar upp sig. Min goe goe brittbebbe...:o)

1 år som bloggare!

Den 31 augusti 2005 startades Skuggans blogg så idag är det 1-årskalas! Tiden går fort och det känns kul att ha en blogg för ett helt år tillbaka i tiden att kunna gå tillbaka och läsa inlägg och kommentarer i. Satt och läste lite av min gamla inlägg nyss och jag funderar över om jag hade gjort något annorlunda då med tanke på att jag nu sitter med facit i hand. Det är svårt att ställa sig en sådan fråga och det mesta hade jag gjort precis likadant och jag kan ärligt erkänna att jag inte skulle vilja göra om det år som nu ligger bakom mig. Den enda stund jag skulle vilja återuppleva var den då Hugo föddes och lades på min mage den 13 december 2005 kl.17:48, den var den bästa i mitt liv.

Redan torsdag idag och Hugos mormor har åkt hem efter några dagar i Skåneland. Vi kommer sakna henne men om några veckor ses vi igen och det ser vi fram emot!

Idag började babysången för teminen och vi och många andra mammor och bebisar/barn var där. Den yngsta bebisen vara bara 16 dagar gammal och jag undrade i mitt stilla sinne varför hans mamma dragit med honom dit, han hade iaf garanterat inget utbyte whatsoever av sångstunden. Det hade Hugo och jag och det är kul att sången kommit igång igen:o)

Ikväll är det dags att gympa loss. Ser fram emot det!

Söndagsöppet

Det har mer eller mindre varenda affär nuförtiden och nu strax efter lunch ska vi bege oss till de shoppingtokiga skåningarnas största tempel: Väla! På inköpslistan står vitaminer och kattmat, kanske hinner smita in på KappAhl också och se om de har något fint till Hugo. Har en kupong som ger 30% i rabatt på valfritt barnplagg och kupongen går ut i morgon.

Annars kommer söndagen den 27 augusti 2006 ägnas åt träning på Friskis och förberedelser inför morgondagen då Hugos mormor äntligen kommer och hälsar på i några dagar. Vi har sett fram emot det lääänge!

Ser ett litet kryp...

...som sedan i torsdags tar sig fram på golvet med en väldans fart! Det bara hände- i onsdags kunde Hugo bara snurra runt åt olika håll när han låg på mage på golvet, han tog sig inga längre sträckor. Det gör han nu! Han drar sig framåt med händerna och skjuter ifrån med högerfoten och han bara älskar det! Världen blir större och större och tänk vilken känsla det måste vara att kunna ta sig dit man själv vill för första gången:o) Hans nya förmåga innebär att Oscars mat- och vattenskål numera befinner sig på Hugosäkert avstånd uppe på diskbänken. Samtliga eluttag är petskyddade och maken kommer snarast att lyfta undan förstärkaren med knappar som Hugo bara älskar att krypa fram och peta på...:o)

"Nej, Hugo...inte pilla där..."

Miss wet t-shirt slår till igen...

Fast vänta nu lite....mrs wet t-shirt ska det ju faktiskt vara:o) Idag kan jag dock inte skylla min våta t-shirt på fuktig väderlek, idag kom vätan inifrån: Jag gympade mig rejält svettig på Friskis&Svettis! Det var riktigt roligt att gympa loss, kanske för att det var lääänge sedan det sist begav sig att jag deltog i organiserad motion. Torsdagkvällar och söndagkvällar är det medelträning i sporthallen där jag bor och Aa, som jag lärt känna genom bvc:s föräldragrupp, och jag kommer gå tillsammans. Extra kul att ha en kompis med, ger lite extra motivation och Aa är supertrevlig!

I morgon har maken fått tid för klippning hos vår "husfrisör", jag klipper mig också hos henne. Hugo ska också bli lite klippt, det blir spännande:o)

Miss wet t-shirt...

Himlen öppnade sig och regnet vräkte ner...tre minuter senare var jag och Hugo äntligen hemma- genomblöta...iaf jag som inte låg skyddad i en vagn. Väl innanför dörren slutade regnet lika tvärt som det började..snacka om "tur" att vi var ute just under de regniga minuterna...Tur var det i vilket fall som helst att den t-shirt jag hade på mig under promenaden inte var tunn och vit:o)

Har annars haft en jättebra dag idag! På eftermiddagen fick jag och Hugo besök av mina goda vän T. Alltid så roligt att träffas, lovade att hälsa på henne i höst och det löftet tänker jag hålla. På förmiddagen besökte vi BVC, det var dags för Hugo att bli mätt och vägd. 71 cm lång och 9455 gram tung är han nu min lille kille:o)

Välkommen Bille!

Vi har fått en ny familjemedlem, maken var och hämtade honom efter jobbet. Nix, ingen ny katt utan en "ny" bil:o) Det var dags för maken att byta bil, hans Golf hade 10 år på nacken och reparationerna har duggat tätt det sista året. Valet föll på en begagnad Ford Focus kombi, den har tre år på nacken (från 2003 alltså) och har gått 3900 mil. Silvermetallic utanpå, precis den "färg" som jag alltid velat ha! Nu får vi bara hoppas att vi och "Bille" kommer trivas tillsammans. Han är rejält kul att köra iaf:o)

Ännu en helg är över

Inte klokt ändå så fort tiden går. Snart är augusti också förbi och hösten står för dörren. Ser fram emot alla promenader med Hugo i vagn som jag kommer gå på. I sommar har det inte blivit mycket promenerande, alldeles för varmt och svettigt. Älskar verkligen de höstdagar som bjuder på hög och klar luft med en sol som värmer lite mer lagom:o)

Igår kväll passade vi Hugos kusiner R och O. Det gick bara bra. Vi tittade på tecknad film, läste lite böcker och sjöng några sånger. Vid 23-tiden blev de hämtade av sina föräldrar som hade haft en trevlig kväll på Fredriksdalsteatern. Kul att kunna ställa upp som barnvakt, vet hur mycket det betyder.

Måndag i morgon. Då kommer det hända grejer!

Förkylt!

Igår kväll började Hugos näsa rinna något förfärligt och han hade svårt att somna. Eller han somnade som vanligt men vaknade ett par timmar senare och kunde inte somna om. Vi gick in till hans rum och gav honom nappen med jämna mellanrum och då blev han tyst och lugn, men bara i några minuter. Till slut tog vi upp honom och han fick ligga en stund på min mage i soffan, vilket slutade med att han kräkte ner mig...en sån tur att jag har vanan inne...:o) Fast han kräker inte alls mycket nu, det är mycket mycket bättre mot hur det var förr. När vi sedan la honom vid 23-tiden befarade vi att han inte skulle kunna sova ordentligt under resten av natten men det gjorde han och vaknade som vanligt vid 5.30-tiden i morse. Näsan har fortsatt att rinna under dagen och hans ögon har varit lite vattniga men han har ingen feber och humöret har varit glatt. Det enda som har fattats honom är aptiten, i alla fall under eftermiddagen/kvällen. Välling går som väl är alltid ner:o) Han har kanske varit lite oroligare än normalt men han håller på att få två tänder i överkäken vilket givetvis också påverkar honom en del. Stackars lille Hugo, näsan rinner och munnen kliar- allt på en gång!

I morgon kommer hans båda kusiner R och O på besök. De är fem respektive tre år gamla och riktiga buskillar. Får se hur många av Hugos leksaker som de lyckas gömma på säkra ställen..:o)

Hamstrar i mitt hjärta

Varje gång jag kommer in i vårt förråd (det händer ungefär en gång om dagen eftersom barnvagnen står där) så får jag syn på min hamsterbur och blir påmind om fyra små varelser som alltid kommer leva kvar i mitt hjärta, mina fyra guldhamstrar: Hamlet (1997-1999) Othello (1999-2001) Kikki (2001-2002) och Sigge (2002-2005).

Hamlet och Kikki liknade bägge hamstern på bilden nedan medan Othello var ljusbeige i pälsen och Sigge var mjölkchokladbrun. De hade olika personligheter, förstås. Hamlet var genomsnäll, lugn och tålig, han var nog den hamster som jag kom närmast eftersom han fick min fulla uppmärksamhet.
Othello fick det svårare eftersom jag bara hunnit ha honom några månader innan Oscar också dök upp i mitt liv. Othello var lite mer nervöst lagd och Oscar gjorde sitt bästa för att skrämma vettet ur honom.
Kikki var min enda hona. Henne köpte jag i Borås när Othello gått bort. Jag var inne i de båda djuraffärerna jag kände till i Borås men ingen av dem hade någon hamster till salu. När jag var på högskolan tittade jag i en telefonkatalog och hittade en djuraffär till, en som dessutom låg strax bakom högskolan. Jag glömmer aldrig den soliga vårdag i april som gick till djuraffären efter en föreläsning. Jag gick dit på vinst och förlust och när jag frågade efter guldshamstrar så visade det sig att de hade en till salu, en hona. Hon hade inte alls den färg som jag tänkt mig(jag ville ha en svart) och hon var dessutom av fel kön (jag ville ha en hane eftersom de ska vara lättare att få tama:o). Men jag var såld- Kikki, som hamstern fick heta vann mitt hjärta och där bor hon än idag. Kikki var extra speciell, hon hade nämligen ingen svans! För er som inte vet hur en hamstersvans ser ut så kan jag upplysa er om att de har en ca 1 cm lång naken, smal svans. Kikki hade dock ingen, antagligen så var hon född utan för inte hade väl ett av hennes syskon bitit av den? Kikki behövde jag aldrig tämja, hon var handtam från början och väldigt tillgiven. Det var som om hon kände på sig att hon var annorlunda och därför blev extra glad över min kärlek. Jag vet att det låter flummigt men den som levt med en hamster förstår:o)
Sigge blev min sista (?) hamster. Han var kanske den sötaste av dem alla, snäll men lite busig också. Sigge var den som levde längst. Hamstrar blir ca 2 år men varken Hamlet, Othello eller Kikki hann uppleva sin andra födelsedag. Sigge föddes i juli 2002 och dog i mars 2005. Han åldrades med behag men den sista tiden var han mest skinn och ben, han såg ut som en riktig liten gammal gubbe, fortfarande söt men väldigt skröplig.

Man ska aldrig säga aldrig, det har livet lärt mig. Det är mycket möjligt att jag blir med hamster igen men först när Hugo är så pass stor att han kan vara med och ta hand om hamstern. Det lär därför dröja:o)

I love fridays!

Låter kanske som ett märkligt uttalande en tisdag men faktum är att fredagarna under hösten kommer bli superbra och jag ville dela med mig av den nyheten redan nu:o) Varför kommer då fredagarna bli så bra? Jo, maken kommer vara föräldraledig varje fredag till Hugo fyller ett år. Det innebär att vi kommer få hela tre dagar tillsammans varje vecka och det blir förstås galet kul...framför allt eftersom jag kommer kunna göra saker på egen hand. Det är underbart att tillbringa tid med Hugo men ibland är det också skönt att få komma iväg och exempelvis handla utan honom. Dessutom kommer det vara enklare för hela familjen att åka och hälsa på släkten, fler dagar att välja bland.

Så, vilken är din favoritdag i veckan?

Bomullsbröllop

Har varit gift i ett år. Har haft mitt nya efternamn i ett år också. Har varit mamma i åtta månader. För ett år sedan var jag varken gift, mamma eller hette som jag gör nu. 2005 förändrade mitt liv på många sätt, många bra sätt! Idag firar jag och maken alltså vår första bröllopsdag, s.k bomullsbröllop. En dag att användas till att sätta guldkant på tillvaron. Jag är precis lika kär i maken som för ett år sedan och bara det faktum att han är min för evigt är guldkant nog på tillvaron:o)

Oj, höll på att glömma lille store Hugo som fyller åtta månader idag. Tillräckligt stor nu för att sova i eget rum, vilket han också kommer göra från och med i natt. För en stund sedan flyttade vi in hans säng i det f.d. datorrummet, som nu är Hugos rum. Datorn får sova hos mamma och pappa i stället....

Vet du hur du ska rösta?

Om inte, gör detta test och bli förhoppningsvis lite klokare.

Allting har en ände

Så även en semester, tyvärr:o) Idag är det makens sista lediga dag, på måndag återvänder både han och jag till våra ordinarie jobb. Han till jobbet som systemutvecklare, jag till jobbet som hemmamamma. Har lite lätt ångest över att bli lämnad "ensam" på dagarna, det har varit så skönt med vuxet sällskap. Fast jag vet att det kommer gå en vecka och sedan kommer allt kännas som förut, på gott och ont:o)

Semestern har varit bra, vi har både slappat och hittat på en del. Mest slappat, det är ett större projekt än förut att hitta på saker. Hugo ska äta och sova och det är inte bra att rubba hans rutiner allt för mycket. Nästa sommar blir det lättare, inbillar jag mig....:o)

Jag gick in som semestervikarie på min arbetsplats vecka 30, min mamma passade Hugo och maken passade på att spela golf med sin bror- varje dag! Det var jättekul att komma tillbaka till jobbet, om än bara fem dagar. Jag var lite nervös innan, visste att det hunnit hända en del sedan jag slutade i oktober förra året men allt gick bra. Det roligaste med att jobba igen var givetvis att få träffa både arbetskamrater och kunder. Det värmde mitt hjärta när flera kunder blev glada över att se mig igen, det bästa med mitt jobb är definitivt alla människor som jag får träffa. Min mamma tog som sagt hand om Hugo när jag jobbade och hur trevligt det än var att jobba så räknade jag timmarna tills jag fick åka hem till Hugo och krama om honom. Det var lite jobbigt att vara ifrån maken i fem dagar också, jag mindes hur jobbigt det var att tidigare ha ett distansförhållande och nu har jag verkligen vant mig vid att vara nära honom jämt. Ja, ja den kärleken:o)

Efter arbetsveckan tillbringade jag, maken och Hugo två nätter i Göteborg. Vi hälsade på min vän U och sedan var planen att ha en trevlig dag på Liseberg med min syster, hennes fästman och min lillebror. Om jag säger så här, vi hade trevligt men det blev en väldigt blöt dag på Liseberg. Hjälp vad regnet vräkte ner!!! Jag blev riktigt besviken på väderguden men mellan hällregnen hann jag och maken i alla fall med två turer i Balder- iiiiihhhhh!

Vi har förresten hälsat på M på sjukhuset också. Snart har hon bott på sjukhus i fem veckor och tvillingarna har ännu ej kommit till världen, vilket är jättebra! Nu väger tvillingarna 1400 gram var, 2800 gram tillsammans att jämföra med de 3500 gram som Hugo vägde när han föddes. Tänk så pyttesmå M:s bebisar är!

I morgon kväll kommer syster C och "svåger" P och äter kräftor med oss. Vi har lite att fira: De är nyförlovade, Hugo fyller åtta månader på söndag vilket också är dagen då jag och maken varit gifta i ett år! Starkt jobbat:o)

Hi hi!

Jag vet nåt som inte ni vet....jag vet vad det är för kön på M:s tvillingar! Nej, hon har inte fött dem än men hon råkade försäga sig igår när jag pratade med henne på telefon:o) Jag blev så glad, lika glad som när jag fick reda på att Skuggan var en pojke. Min första impuls när jag fick reda på könen var: Här ska shoppas! Roligare när man kan köpa presenter i rätt färg, jag vet precis vad jag ska ge de nyfödda men jag kommer inte köpa något förrän de är just nyfödda. Jag är övertygad om att allt kommer gå bra men man ska aldrig ta ut något i förskott. Åh, vad jag längtar efter att få se dem!

Det är min systers fel...

...att jag bryter min blogg out och gör detta inlägg. När jag och mamma läste Hallandsposten i morse vid 6-tiden såg vi nämligen ett par bekanta namn i en förlovningsannons. Min syster och hennes sambo åkte till London igår och där slår de till idag och förlovar sig! En riktigt trevlig nyhet som jag förstås måste dela med mig av:o)

Over and blogg out!

Blogg out

Som ni märker är mina blogginlägg numera sällsynta, för mycket att göra IRL helt enkelt. Kommer inte blogga på några veckor, återkommer när maken börjat jobba igen och jag kan ha datorn för mig själv....:o)

Vi ses!

Grattis Halmstad!

Ni har ett fantastiskt vackert nytt bibliotek, både invändigt och utvändigt och jag hade kunnat drömma mig bort på avdelningen för skönlitteratur i många timmar, sittandes i en grön snurrfåtölj, betraktandes Nissan som flyter förbi utanför och inunder....Det är så roligt att se att det fortfarande finns kommuner som vågar satsa på folkbiblioteken och som förstår dess betydelse för det moderna demokratiska samhället där information och kultur måste få finnas för alla. Jag tänker återvända till den gröna fåtöljen med utsikt över Nissan så snart jag bara kan, jag älskar bibliotek!

Dubbel oro

Exakt sju månader efter mitt besök på förlossningen i Helsingborg den 13 december 2005 tillbringade jag igår ännu en eftermiddag i ett förlossningsrum, denna gång på Kvinnokliniken i Lund. Nej, jag har inte själv drabbats av några graviditetskomplikationer (är inte gravid:o), det har dock tyvärr min goda vän M gjort och det var henne jag hälsade på. Hennes tvillingar vill redan komma till världen, hela tre månader för tidigt. Det är förstås inte alls bra och varje dag som M kan behålla sina barn i magen är värdefulla. Deras chanser till överlevnad blir större efter vecka 28 men redan nu kan de klara sig, i Lund är de specialister på så små bebisar. Som väl är är M:s bebisar stora för att vara tvillingar, det ena barnet uppskattas väga 900 gram och det andra 1000 g och de är ungefär 30 cm långa. När Hugo föddes vägde han 3500 gram och var 51 cm lång och jag tyckte att han var liten....

Det känns skönt att M och hennes sambo S befinner sig i Lund där de får den bästa tänkbara omsorgen och där deras små bebisar (jag tror att det är två flickor) kommer få den bästa möjliga starten i livet. Samtidigt är jag väldigt orolig och mina tankar går hela tiden till M. Hon måste ligga till sängs hela tiden och får både sprutor och dropp med ämnen som ska se till att förlossningen hålls tillbaka, ingen vet om hon kommer föda idag, i morgon eller om barnen kan dröja någon eller några veckor. M kommer i vilket fall få ligga och vänta och väntar gör förstås även hennes familj och vänner.

Bebis blir barn

Det blir alltmer tydligt att Hugo lämnat den riktiga bebistiden bakom sig och nu utvecklas i rasande fart till en riktigt liten kille. Idag invigde han och jag sittdelen till hans barnvagn. Hittills vi bara använt liggdelen men Hugo har under de senaste veckorna blivit mer intresserad av att sitta upp och inte bara sovit när vi varit ute med vagnen så det kändes naturligt att växla till sittdelen. Nu ligger han och sover i den, det går bra det med eftersom ryggen går att fälla ner i fullt liggläge. Vi har precis varit inne på Väla en sväng, småhandlat lite inför helgen. Hugo hade mycket att titta på, innan har han inte sett så mycket där han legat nedbäddad på rygg och dessutom har han oftast sovit sig igenom våra sällsynta besök på Väla. Det var svalt och skönt inne i affärerna. I vår lägenhet är det +30 och inte lika skönt...för min del får det gärna blir regn några dagar så växtligheten repar sig och inomhustemperaturen får chans att sjunka. Sedan vill jag förstås att solen ska komma tillbaka:o)

Maken jobbar sin sista dag innan sin semester. Fem veckor ska han vara ledig och jag ser fram emot att ha honom här hemma som vuxet sällskap.

Släktträffen i lördags var förresten mycket trevlig. Vi var ca 200 personer som umgicks och åt gott och vi skrattade oss halvt fördärvade åt Peter Wahlbecks framträdande när kaffet dracks. Släkten är värst, eller hur det nu var...hmm:o)

Släktträff

I morgon lördag ska jag, maken och Hugo tillsammans med mina föräldrar och bror närvara vid en stor släktträff i Tylösand. Det är min mammas släkt (på hennes pappas sida) som ska träffas. Blir intressant att se hur många som kommer dit, ett kul initiativ och det kändes självklart att tacka jag till inbjudan. Hugo hör till de senaste tillskotten i släkten, får se hur det går att ha med honom. Bara han inte kräker....

När jag och Hugo ändå är i Halmstad ska vi passa på att bo med min mamma i sommarstugan. Maken får ff (frufritt) i några dagar, får se hur länge vi låter honom vara gräsänkling:o)

Hoppas solen lyser på er alla i helgen!

Inget smakar så gott som smal känns!

Det var en läkare som gästade Dr Phil på TV4+ häromkvällen som sa de orden och jag tog dem genast till mig. Det ska bli mitt nya motto: Inget smakar så gott som smal känns.

Nu är inte mitt mål att bli särskilt smal, jag är inte menad att vara det. Jag ska dock bli smalare än vad jag är nu och framför allt leva hälsosammare, både för min egen och för Hugo skull. Åtta kilo tänker jag gå ner och det är inte någon match egentligen, jag har vid tidigare tillfällen gått ner betydligt mer än så. Nej, den stora utmaningen för mig är inte att gå ner i vikt, utmaningen ligger i att gå ner och sedan inte gå upp. Nu kan jag ju förstås skylla fem av dessa åtta kilon på att jag hyfsat nyligen var höggravid men det gör mig ju inte smalare- snarare mer motiverad!

Inget smakar så gott som smal känns!

xlquk

Snälla...skratta med mig....när jag nyss skrev en kommentar i min vän Cats blogg blev jag tvungen att skriva in bokstavskombinationen xlquk för att kommentaren skulle publiceras. Först tänkte jag inte på vad jag skrev men när det gick upp för mig så började jag storskratta! Tack Cat för att din blogg fick mig att le idag!

Olof & Owen

Kom precis hem från en trevlig stund hemma hos Aa, en mamma som jag lärt känna via BVC:s föräldragrupp. Hennes kille heter Olof och är sju månader gammal, ett par veckor äldre än Hugo. Även en annan mamma, henne får jag kalla Ae och hennes son Owen, åtta månader slöt upp. Även Ae gick i samma föräldragrupp och vi har också träffats på babysången. Det var vi tre mammor och våra bebisar och det var riktigt kul att träffas, det är en månad sedan vi sågs och våra små killar hade förstås utvecklats massor sedan sist. Det blir lätt att vi jämför killarna, hur stora de är, hur bra (eller dåligt) de äter och sover, vad de kan o.s.v. Det visade sig att Hugo, trots att han är yngst, faktiskt är både längst och tyngst. Olof vill inte äta "riktig" mat utan älskar att amma och Owen är en riktig vilding så trots att han äter massor av mat så går han inte upp så mycket i vikt, han gör av med för mycket energi. Ja, Hugo både äter och är lugn av sig så det är inte konstigt att han blivit stor:o)

Jag och Hugo hade med oss en present till Olof, en grön napp med rund sugdel. De runda napparna är inte så vanliga nu för tiden, de anatomiska "platta" napparna har tagit över allt mer men både Hugo och Olof använder de runda. Det finns bara ett märke av runda nappar att köpa i affärerna men jag har fått fatt på lite annorlunda (givetvis helt nya!) på Tradera och en sådan fick Olof. Han verkade gilla den! Det var så roligt att se Hugo och Olof när de satt bredvid varandra i en soffa och grep efter varandra. Det gällde att se upp, båda var en aning hårdhänta! Olof hade en napp i en napphållare och den ville Hugo gärna låna, plötsligt satt han och sög på Olofs napp- som satt fast i Olofs tröja!

Ikväll är det förresten äntligen premiär för Allsång på Skansen! Här ska sjungas....!

151

Detta är inlägg 151 i Skuggans blogg. Tänk att de blivit så många!

Har som synes överlevt midsommarhelgen. Jag, maken och Hugo firade tillsammans med goda vänner och vi hade riktigt trevligt. Bästa midsommaren på flera år, tredje året i rad som de närvarande firade tillsammans. Minns att jag förra året tyckte att min graviditet verkade hämma sällskapet, vet inte varför. Ser fram emot nästa midsommar då Hugo kan gå och M&S:s tvillingar kryper omkring...då blir det livat!

Stackars Henke....

Fy, vad äckligt!

Det görs visst undersökningar av allt nu för tiden. Jag hade ALDRIG ställt upp i detta test...

Vad kan man då?

Ja, vad kan man när man är sex månader gammal? Fick frågan förra veckan av en kollega till maken då jag och Hugo var med när makens jobb hade trivselkväll med bl.a brännboll och korvgrillning nere vid havet. Kollegan, som faktiskt heter exakt som jag(!) har själv en dotter på 2,5 år som blev riktigt förtjust i Hugo och ville klappa honom:o)

Det är förstås individuellt vad en bebis har för färdigheter vid sex månaders ålder men detta kan/gör Hugo:

• Han vänder sig snabbt från rygg till mage, men kommer inte lika lätt tillbaka till rygg.
• När han ligger på mage håller han huvudet uppe och griper efter saker med händerna. Sina armar kan han hålla raka, ser nästan ut som att han gör armhävningar ibland:o)
• Han står stadigt på sina ben om man håller honom i armarna.
• Han vill gärna sitta upp, att halvligga passar inte längre:o) Han sitter gärna vid köksbordet i sin barnstol och kan också sitta utan stöd på golvet men han tippar lätt framåt eller bakåt, det gäller att passa honom så han inte slår sig.
• Han äter puréer av potatis, grönsaker, kyckling, fisk och frukt. Gröt tycker han är mums! Välling har han börjat dricka morgon och kväll, tidigare fick han bröstmjölksersättning.
• Leksaker är mycket roligt nu, både att bita i, klämma på, dra i, dunka i köksbordet med och att kasta i golvet...
• Han ler och småflörtar mest hela tiden men kan bli lite smårädd för främmande personer och börja gråta.
• Hugo gillar när vi sjunger och dansar, favoritlåten att dansa till just nu är "Jag ljuger så bra" med Linda Bengtzing!
• Bokläsandet går det trögt med eftersom böcker i Hugos ögon är mycket goa att bita i. Det blir tygböcker vi tittar/biter i...:o)
• I Hugos ögon är Oscar väldigt intressant. När han får syn på Oscar blir han alldeles till sig av upphetsning, hans ögon riktigt lyser och de små armarna viftar. Oscar visar inte samma intresse för Hugo och eftersom Hugo inte kan klappa utan bara vill nypa hårt i allt han får i sina händer så håller jag mina småkillar ifrån varandra, d.v.s jag placerar inte Hugo på greppvänligt avstånd från Oscar.
• Hugo utforskar gärna sin röst, ibland med höga skrik. Förra veckan var han och jag och handlade på Citygross och då kom det små tjut från honom mest hela tiden. Många kommentarer från övriga kunder fick jag:o)
• Att bada tillhör favoritnöjena! Hugo plaskar helvilt med sina ben och blöter ner halva badrummet, det är så härligt att se buset i hans blick!
• Ett annat favoritnöje är att bita sin pappa i fingrarna, eller benen om tillfälle ges...:o)

Ja, tänk vad mycket Hugo kan!

Och Hugo växer på...

Idag var vi på BVC för Hugos månatliga vägning och mätning. Vikt: 8635 g Längd: 69 cm. Nu dröjer vårt nästa besök på BVC till augusti då Hugo är åtta månader.

Snart midsommar och SMHI gör avbön, det kan komma en hel del regn under midsommarhelgen och det blir inte så soligt som de först lovade. Jaha, jag är inte förvånad. SMHI har alltid varit bäst på att spå dåligt väder. Säger de att det ska regna så gör det oftast det, säger de att det ska bli sol så blir det kanske det. Å andra sidan innebär regn till helgen förhoppningsvis att folk stannar hemma och inte sysselsätter sig i lika stor utsträckning med de klassiska midsommaraktiviteterna utomhus, d.v.s. fylla, misshandel och våldtäkt. Kanske kan spara några liv i den mörka trafikhelgen också. Don't drink and drive....

Drömmen om miljonen

Jag är ingen spelare, köper sällan lotter och vinner därför heller aldrig:o) På Tradera hittade jag denna auktion för ett tag sedan och följde budgivningen med spänning. La inget eget bud men jag och mamma köpte varsin trisslott för någon vecka sedan och min lott hade också två rutor med miljonvinst men tyvärr inte en tredje. Funderar över hur personen som sålde lotten på Tradera tänkte, varför skrapade hon inte färdigt lotten själv? Jag hade aldrig kommit på tanken att sälja den på Tradera....Hade varit kul att få veta om det blev en tredje ruta med en miljon!

En skrynklig papperslapp

På byrån i min och makens sovrum har en del papper och broschyrer som jag fick när jag var gravid blivit liggade. Idag bestämde jag mig för att plocka undan dem, länge sedan jag var i ett välsignat tillstånd nu. När jag samlat ihop papperna föll en liten papperslapp till golvet, på lappen var det nerklottrat några namn och mobiltelefonnummer och när jag läste ett av namnen förstod jag när lappen kommit i vår ägo. Namnet på lappen tillhör en av de brandmän, K, som var först på plats när min svåger D i höstas kört av vägen efter att först ha kolliderat med en älg. Namnet på lappen var inte bara brandman, han var också en god vän till D och när vi träffade K efter olyckan berättade han att han först inte hade känt igen D när han hjälpte honom där i mörkret i septemberkvällen. Det tog en stund innan han förstod att det var någon han kände. Det måste vara en räddningsarbetares värsta mardröm, att hitta en anhörig eller vän på en olycksplats och inse att det inte är en enkel skada som personen i fråga ådragit sig, utan snarare tvärtom. Efter sin insats på olycksplatsen kunde K åka hem till sin sambo och deras lille bebiskille, jag är övertygad om att han kramade dem extra hårt den natten.

D kom aldrig mer hem och den tanken gör ont. Han blev 32 år gammal.

Jag minns kramen jag fick av K i sjukhusets kafé när vi skildes åt en eftermiddag i september. D levde fortfarande och vi ville alla tro att han skulle fortsätta göra det. K:s famn kändes trygg och stark, han var brandman och allt skulle ordna sig. Samtidigt anade jag att han behövde en kram lika mycket som jag, några våningar upp på sjukhuset vårdades hans vän på intensiven i respirator. I min mage sparkade Skuggan och livet gick vidare.

Ska kasta papperslappen nu.

Klokt sagt?

"Alla kvinnor blir som sina mödrar. Det är deras tragedi.
Ingen man blir det. Det är hans tragedi."
Oscar Wilde 1854-1900

Vilken tur för Hugo att han slipper bli som sin mor, jag kommer inte tycka att det är en tragedi..:o)

Tar ett djupt andetag...

...suckar tungt, lägger ner Hugo på handduken på golvet och hämtar kameran för att föreviga eländet:o) Jag visste att jag tog en risk när jag lyfte upp honom några sekunder tidigare men jag hade inget val eftersom han var gnällig. Trodde inte heller att han skulle kunna kräka så mycket, det hade gått en bra stund sedan han ätit sin lunch och jag hade hunnit diska och byta både blöja och body på honom. Hugo var ren i en minut, hur han och jag såg ut sedan visar bilderna nedan....

Ögonblicksbilder från min verklighet! Jag vill inte ha någon annan men ibland tar kräkandet nästan knäcken på mig. Det är helt enkelt inte roligt men vem har sagt att livet ska vara det? Som väl är är Hugo i övrigt en underbar liten kille!


Vilken tur att Hugo har mycket kläder....


Mm....potatismos, kycklingpuré, broccolipuré, päronpuré och bröstmjölksersättning...en komplett måltid!

Snart flyttar jag!

Ja, på min blogg alltså. Är supertrött på att blogger strular titt som tätt, inte roligt när man suttit en lång stund och knåpat ihop ett inlägg bara för att sedan upptäcka att programmet kraschar, igår hände det två gånger och jag fick ge upp mina bloggförsök. Ska allvarligt överväga att flytta bloggen någon annanstans, återkommer i ärendet!

Två bilder sex månader senare

Jag behöver inte säga att tiden gått fort och att jag inte kan förstå att Hugo redan är sex månader, tiden rusar iväg för de flesta av oss. Idag är det tisdag och det var också en tisdag han föddes, min egen stjärngosse. Eftermiddagen då Hugo kom till världen var det minusgrader och mörkt ute men för mig gick solen upp tisdagen den 13 december 2005 kl. 17:48 och sedan dess har den aldrig gått ner:o)

Sex insikter

I morgon är det exakt sex månader sedan Hugo föddes, tänk att jag varit mamma i ett halvt år! Får fira med bananpuré kanske...Har förstås lärt mig massor under dessa månader och jag tänkte dela med mig av sex insikter nedan.

1. Bebisar är individer från första början, det som fungerar för den ene behöver inte fungera på den andre. Som mamma måste man lita på att man känner sitt barn bäst och faktiskt är den som bestämmer vilka råd man vill ta till sig. Bebispolisen kommer INTE att knacka på dörren och ta bebisen ifrån dig om du inte gjort allt "rätt". (Första veckorna som mamma gick jag och var lite rädd för det....)

2. Ett tips till dig som också har eller får en kräkbebis: Om din omgivning inte tror att bebisen kräker så mycket, det tenderar omgivningen nämligen att göra eftersom "alla bebisar kräks lite, det hör till"....låt personerna som har de åsikterna passa din älskling en eftermiddag så kommer de veta bättre efteråt:o)

3. Hur mycket man än älskar sin bebis så är det skönt att få lite egen tid ibland. Jag njuter extra mycket av att stå i duschen, har aldrig tagit så långa duschar som jag gör som mamma:o)

4. När jag var gravid läste jag mängder av böcker, tidningar och webbplatser om hur det skulle vara att bli förälder. Vet nu att det inte går att veta hur det är förrän man blivit det, man kan faktiskt inte ha en aning. För mig är det en stor utmaning, jag gillar att ha koll på läget och nu är det ofta jag inte har det. En oerhört nyttig erfarenhet! Och ibland jobbig också ska erkännas.

5. 80 % av prylarna på Babyland och Babyproffsen är helt onödiga! Det finns en STOR industri som försöker övertyga stackars föräldrar om att de måste köpa, köpa, köpa dyra saker för att vara bra föräldrar. Jag förespråkar: Blocket, Tradera(!) och IKEA...Begagnat och billigt är oftast BRA!

6. Ja, det har jag....;o)

Heja Sverige!

Ikväll börjar VM i fotboll för Sveriges del och givetvis kommer Hugo heja fram landslaget till en överlägsen seger! Vi vill ha mål, mål, mål...mera mål!!!! Hm, Markoolios fotbollslåtar slår i alla fall Ledins med hästlängder:o)

Ich liebe dich, Zlatan Ibrahimovich!

På tiden!

Ja, jag har varit väldigt tyst senaste veckan. Inte riktigt meningen, skulle blogga igår men då krånglade blogger så det gick inte. Jag och Hugo har varit utomlands höll jag på att skriva, och det stämmer när man tänker efter, vi åkte från Skåneland till Småland i måndags och kom hem igår. Anledningen till vår utlandsvistelse var att vi var bjudna till min vän J på födelsedagstjejkväll...knepigt ord men det säger det mesta:o) När vi ändå var i Småland passade vi förstås på att bo hos Hugos mormor och morfar några dagar så maken fick ff (frufritt) och swingade loss ordentligt på nationaldagen. Stel i kroppen var han visst efteråt men smakar det så kostar det:o)

Födelsedagstjejkvällen i tisdags var lika trevlig som vanligt, tre om året blir det att jag, J och M har. M var fantastiskt vacker med sin gravida mage, riktigt stor har hon blivit men så väntar hon ju också två:o) Hon är i vecka 22 men lika stor som om hon vore i vecka 32. Normalgraviditeten är 40 veckor men tvillingmammor går sällan så länge vilket jag verkligen kan förstå med tanke på hur stor M redan är.

Till helgen har SMHI lovat högsommarvärme och det blir intressant att se om de spått rätt. Jag hoppas det och att mina bloggläsare får en skön helg i solen!

Bröllopstider....

I dag skriver aftonbladet.se om att pingsten inte längre är lika överfull av bröllop som tidigare. Istället har det blivit allt populärare att gifta sig i augusti och förra året ägde flest bröllop rum lördagen den 6 augusti. Så roligt att få tillhöra de trendigas skara för en gångs skull! Jag och maken gifte oss i augusti förra året, dock inte den 6:e även om det var det datumet vi faktiskt först ville. Det fick bli den 13:e istället eftersom Helsingborgs rådhus renoverades under sommaren och inga vigslar ägde rum förrän just den 13:e augusti. Exakt på dagen fyra månader senare föddes lille Hugo!

Någon som dock ska på bröllop nu i pingst är min syster C som ska vara tärna på en väninnans bröllop i morgon eftermiddag. Jag önskar så att jag fått vara där och se henne i sin röda klänning, lider med bruden som inte kommer kunna vara i närheten av att vara lika vacker som min syster. Tur att det finns kameror så jag i alla fall kommer få se henne på bild:o)

Den danske doktorn

Idag träffade jag och Hugo för andra gången den danske doktorn på BVC. Det var dags för sexmånaderskontroll och det innebär läkarundersökning. Initierade bloggläsare vet att Hugo inte blir sex månader än på knappt två veckor så han blev undersökt i förskott:o) Förra gången Hugo träffade läkaren blev han jätterädd och helt hysteriskt ledsen, jag bävade för hur han skulle reagera idag. Det gick bättre men Hugo tycker verkligen inte om den stinkande dansken, ja han stinker alltså av cigarettrök... inget ont om danskar i allmänhet! Lite ledsen blev Hugo allt och säkert även något förnärmad eftersom doktorn först trodde att Hugo var en liten flicka....det var innan han tagit av honom blöjan!

24 veckor senare

Passar på att duscha när Hugo sover i vagnen. När jag precis blivit klar hör jag hur Oscar jamar högt i vardagsrummet och jag torkar mig snabbt, hoppar i ett par trosor och skyndar ut för att se vad han vill. Han vill gå ut och jag kopplar honom i hans lina och släpper ut honom. Hajar till när jag ser min nästintill nakna kropp i spegeln i vardagsrummet. Suckar djupt och tänker: Tjock! Ful! Du måste gå ner dina mammakilon! Sluta med lördagsgodiset! Du måste komma igång och motionera mera! Du kan inte se ut så! Skärp dig!
Nyper mig i magen, snurrar något varv och suckar igen....och blir arg på mig själv! Inte för att jag väger 8 kilo mer är jag vill utan för att den kropp som jag blänger på i spegeln förtjänar bättre än att skällas på. Äras bör den för det jobb den gjort och ännu gör! Den var hem åt Hugo i nio långa månader och klarade av den uppgiften på ett förträffligt sätt. Den födde Hugo utan att några komplikationer tillstötte och den har tagit hand om Hugo så bra den bara kunnat, inte f-n ska jag stå och gnälla på den! Nej, fy vad vacker den är min kropp 24 veckor efter förlossningen! Vad stolt jag är över den och så glad jag är över att jag får bo i den. Fast mindre lördagsgodis får det nog bli ändå...:o)

Sol

Så kom den äntligen tillbaka till Skåneland! Solen alltså...inte en regnskur i sikte idag utan blå himmel med några små vita moln, inga grå trista regnmoln i sikte. Ska ta med Hugo på promenad senare i eftermiddag, nu har han siesta:o) Det gäller ju att passa på när solen tittar fram, då höjs humöret och jag nästan skuttar fram bakom vagnen med min bärbara CD-spelare laddad med härlig musik!

Mors dag

Så var man då en av alla mödrar som förtjänas att hyllas åtminstone en gång om året...:o) Jag har firat mig själv genom att festa på en Paradis-chokladkartong, garanterat tusentals points (ser Tiffany i HippHipp framför mig när hon är på viktväktarmöte and goes wild...). Annars har dagen varit lugn, förmiddagen regnade bort och eftermiddagen sov Hugo bort så någon långpromenad med vagnen blev det inte idag, trist. Igår åkte vi upp till mina föräldrars stuga i Halmstad och firade mormors dag, min syster med sambo och hund var också med. Riktigt trevligt men Hugo blev rejält sur och grät en lång stund, jobbigt eftersom det nästan aldrig inträffar att han blir så upprörd.

Tidigare i veckan skrev jag om en liten flicka i bekantskapskretsen som blivit sjuk. Det senaste vi hörde var att hon fått komma hem från sjukhuset men att hon har väldigt ont och skriker mest hela tiden. När jag tänker på hur maktlösa hennes föräldrar måste känna sig är ett litet skrik från Hugo ingenting att gnälla över.

Har inte läst boken men sett filmen

Tillhör den lilla skara som vägrade att läsa Dan Browns bestseller DaVinci-koden, tyckte det fanns läsare så det räckte till den boken. Jag brukar resonera så när vissa böcker eller författare blir poppis, jag läser något annat så att fler författare får läsare. I fredags överraskade jag maken med att ha ordnat barnvakt (mormor ställde upp) så att vi kunde gå ut och äta och efteråt se filmen Da Vinci-koden. Får erkänna att mina förväntningar på filmen inte var höga med tanke på de usla recensioner den fått men den var faktiskt bra och givetvis kan det vara en fördel att inte ha läst boken innan man ser filmen. Det brukar vara svårt att göra bra filmer av bra böcker, eller kanske snarare svårt att göra bokläsarna nöjda med vad de får se på vita duken. När man läser en bok skapar man sin egen bild av personer och miljöer och jag har själv blivit besviken på filmer baserade på böcker som jag gillat. Maken, som läst boken, gillade också filmen och vi var mycket nöjda med vår barnlediga kväll. Tusen tack till mormor som gjorde det möjligt!

Smaken är som baken

Och om det var med den kroppsdelen de röstade med som tyckte att det finländska bidraget skulle vinna ESC vågar jag inte uttala mig om, jag tycker i alla fall att de hade fel fel fel fel fel! OK, det var kul för Finland att de äntligen fick vinna men det var riktigt trist att de inte gjorde det med en bättre låt. Jag sa till maken efteråt att den låten är en sådan jag kommer be honom hoppa över när vi i framtiden lyssnar på en samlingsskiva med alla vinnare genom åren. Vilket land jag röstade på? Jo, Rumänien fick faktiskt min röst och kom på fjärde plats och petade ner Carola en placering, hm det kanske var mitt fel? Ja, jag trodde inte att Carola skulle vinna men hon gav verkligen allt även om jag tycker att hennes framträdande i semifinalen var snäppet vassare, jag kom på mig själv med att inte andas när jag lyssnade på henne....ja, jag är en schlagerfjolla! Du och jag Christer Björkman:o)

Hemskt!

Föreställ dig följande:
En ung kvinna har tillsammans med sin älskade längtat efter barn. Hon har blivit gravid flera gånger men drabbats av missfall. Till slut blir de gravida med ett barn som hennes kropp behåller, lyckan är total! Graviditeten blir dock tuff, hon blir snabbt tung och får ont och svårt att gå. Ett par månader innan barnet är beräknat att födas får hon värkar och läggs in på sjukhus där man försöker få barnet att inte födas för tidigt, vilket lyckas. 6 april i år föds så barnet, en liten flicka 48 cm lång och 3015 gram tung. Allt går bra och den lilla familjen åker hem efter bara några dagar. Enda smolket i glädjebägaren är att flickan på sin ena axel har ett födelsemärke som efterhand växer ner under den lilla armen. På BVC är man inte oroad utan försöker lugna de unga föräldrarna, som även vänder sig till sjukhuset i staden där de bor och även där får lugnande besked. Till slut (i förra veckan) brister dock födelsemärket och börjar blöda rejält, flickan får mycket hög feber och det är uppenbart att hon inte mår bra. Föräldrarna vänder sig förstås till sjukvården och får till slut kontakt med barnkliniken i Lund som genast förstår att läget är ovanligt men mycket allvarligt. De får tid på barnkliniken där man ska använda sig av laser för att behandla den lilla flickans stora födelsemärke. Eftersom flickan är så liten, endast sex veckor gammal och bara väger 3500 gram kommer man inte kunna söva henne under laserbehandlingen och heller inte ge henne något febernedsättande eller smärtstillande, som t.ex alvedon. Under den smärtsamma behandlingen kommer hennes armar och ben därför bindas fast och hennes lilla mun tejpas över, hon kan ju inte sövas....ingen kan heller lova att hon överlever behandlingen.

I fredags morse skulle laserbehandlingen äga rum och jag vet inte hur det gått för den lilla flickan. Hennes mormor skulle höra av sig till min svärmor i helgen men det gjorde hon inte och självklart är vi alla mycket oroliga. Jag gråter bara jag tänker på vad den lilla flickan och hennes mamma går igenom, det får bara inte bli så här!

Nu ska jag torka mina tårar och krama min lilla Hugo så hårt jag vågar, det är inte alla barn och mammor som har det så bra som vi.

Det är ingen vanlig dag...

...för det är makens födelsedag! Han är världens bäste man och dito pappa och det bästa är att han faktiskt är min, det har jag papper på (vigselbevis:o).

"You're the reason I believe in love
And you're the answer to my prayers from up above
All we need is just the two of us
My dreams came true because of you"

Magnolia, liljekonvalj och azalea

Igår gick jag och Hugo vår vanliga runda med vagnen och nu är det så grönt och vackert i Skåneland att det nästan bedövar ens sinnen. Jag såg flera magnoliaträd som blommade och även liljekonvalj i en trädgård. När vi får ett eget hus med trädgård tänker jag plantera ett magnoliaträd, de är så vackra! Till vår bostadsrätt har vi en liten tomt och på framsidan blommar vår röda azalea, innan vi flyttade in hade jag bara ägt azaleor i krukväxtformat, nu har jag en mycket större:o)

Idag har jag och Hugo varit på BVC för den månatliga tillväxtkontrollen. Hugo vägde in på exakt 8 kg och längden var 68 cm. Idag fick Hugo dessutom sin andra vaccinationsspruta- knappt ett pip kom från honom när han blev stucken i låret, han var superduktig!

Ikväll ska vi titta på ännu ett hus, får se hur det går.

Sömnigt

Oscar i barnvagn...


...och Hugo i spjälsäng (hos mormor).


Mina småkillar är så söta när de sover! Det är förresten den store killen också men honom får ni inte se bild på:o)

Dubbel lycka!

Nyss ringde min gravida vän M. Igår var hon och hennes sambo på ultraljud och då fick de beskedet att de ska få tvillingar! Helt fantastiskt! M inser förstås att det kommer bli jobbigt men om det är någon som kommer fixa det så är det hon. I oktober beräknas de födas men antagligen kommer de redan i september, det är få som går hela tiden ut när de väntar dubbelt. M fick förresten också veta att det är tvåäggstvillingar som hon bär på men könen är än så länge en hemlighet, hon kommer få veta vad det blir vid en undersökning längre fram.

Ännu en helg att lägga till det förgångna

Det sägs att tiden går fort när man har roligt så det måste betyda att jag haft väldigt skoj denna helgen eftersom den redan är slut:o) Igår var det städdag i bostadsrättföreningen och tala om att vi hade tur med vädret. Eller jag kanske inte ska säga vi eftersom jag personligen inte var med. Nej, jag gick hemma med Hugo medan maken snällt fick hjälpa till att röja i några buskage. Strax före kl 13 var han hemma så vi fick mycket eftermiddag för oss själva.Vi passade på att röja lite på den egna lilla tomten och Hugo somnade så sött i sin vagn, tänk att han alltid sover som bäst utomhus. När han vaknade fick han mat och sedan gick vi på promenad i den varma seneftermiddagen.

Idag har det varit ännu lugnare, jag gick upp vid 5-tiden med Hugo och när han somnade till vid 7-tiden la jag mig igen och när Hugo sedan vaknade en timme senare gick maken upp med honom. Jag sov till klockan var 10, nytt rekord som mamma! Under eftermiddagen gick jag igenom de kartonger med barnkläder som jag gömt under min säng och hjälp vad mycket jag har köpt! Hm, tur att jag har hejdat mig men jag måste nog bege mig till IKEA och införskaffa ett par kartonger till om allt ska få plats:o)

Vilket land kommer du ifrån?

Kom precis in efter att ha gått den dagliga rundan med barnvagnen, idag var det t-shirtväder! När jag nästan var hemma stötte jag på sex barn och en flicka frågade om hon fick titta på bebisen. Det gick såklart bra men bara om de var tysta:o) Flickan frågade om bebisen var nyfödd så jag förklarade att det kan man nog inte påstå eftersom han är fem månader.
-Men hur många år är han? undrade hon då. Ett år?
-Nej, han är fem månader, försökte jag förklara.
-Är han noll år?
-Jo, det kan man ju säga, höll jag med om.
Jag frågade flickan hur gammal hon var och hon var åtta år. De andra barnen berättade hur gamla de var och åldrarna låg mellan tre och åtta, fyra flickor och två pojkar. Flickan förklarade att pojken och flickan som var tre år var kära i varandra. Jag frågade om hon var kär i någon och det var hon. I vem undrade jag då och fick svaret: I en pojke! Hon frågade om jag var kär i någon och det sa jag att jag var och hon vill veta i vem. I min man, svarade jag:o)Hon frågade vad han hette och vad jag hette och sedan kom den raraste frågan: Vilket land kommer du ifrån? Oj, hann jag tänka, jag ser utländsk ut och när jag svarade att jag kommer från Sverige såg flickan nästan lite besviken ut.
Av barnens utseenden förstod jag att de var från någon del av f.d Jugoslavien och visst, Kosovo kom de ifrån berättade de. Jag frågade efter deras namn med påföljden att jag blev utsatt för ett uttalstest. Alla barnen ville höra mig säga deras namn och de trodde säkert att jag skulle misslyckas med det men det gjorde jag inte. De såg riktigt glada ut över att jag kunde uttala deras namn, några var lite knepiga får erkännas:o)

En röd ros för Bobby

Det är något så fasansfullt att läsa om hur 10-åriga Bobby torterades till döds av sin mamma och styvpappa. Hur i h-vete kan man behandla ett barn på det sättet? När någon gör sig skyldig till ett sådant fruktansvärt brott har man i mina ögon förlorat rätten att kalla sig människa. Monster passar bättre, det kan förresten den där Hagamannen också kalla sig hädanefter.
MAN BEHANDLAR INTE BARN OCH KVINNOR SÅ!

På expressens webbplats kan man via sms skänka en röd ros till Bobbys begravning och även pengar till BRIS. Det tänker jag göra och jag uppmanar de som känner sig ha råd att göra detsamma.

Hurra!

"When I think back
On all the crap I learned in high school
It’s a wonder I can think at all
And though my lack of education
Hasn’t hurt me none
I can read the writing on the wall"

Tänk att så lite kan göra en bebismamma så glad! Idag åt Hugo för första gången puré för att han själv ville....innan har jag fått pilla i honom lite utan någon större respons men idag ville han bara ha mer:o) Han gapade stort och grep efter skeden för att hjälpa till. Jag blev så glad att jag fick tårar i ögonen, tramsmamma och stolt! Får se hur det går i morgon men det spelar egentligen ingen roll, idag åt Hugo och det var härligt att se:o)

Igår var vi på villavisning men det var en del saker med huset som vi störde oss på så vi kommer inte vara med i någon budgivning. Däremot ska vi titta på ett annat hus i morgon, får se vad vi tycker om det. På pappret är det i alla fall för dyrt men man kan ju alltid pruta:o)

Förresten, vilket underbart väder vi har idag i Skåneland. + 18 och perfekt väder att hänga ut tvätt i. Ljumma härliga vindar! Firade att sommaren snart är här genom att köpa ett urtufft set med shorts och linne till Hugo på H&M. Jo, han får faktiskt en del ickebegagnade plagg också:o)

Kommer knappt ihåg

"Time it was and what a time it was it was,
A time of innocence a time of confidences.
Long ago it must be, I have a photograph
Preserve your memories, they’re all that’s left you"

I söndags eftermiddag kom min vän M och hennes sambo S på besök. De hade shoppat på Väla och tittade inom oss på en fika, mycket trevligt av dem! M är så fin med sin lilla mage, fem månader har hon kvar innan hon också blir medlem i mammaklubben och än så länge har hon fått må bra, jag hoppas det fortsätter så. Det blev förstås mycket prat om graviditet och även lite om förlossning. Det är ju nyligen som jag och maken väntade barn och gick igenom allt som M och S nu gör men det känns så avlägset, jag kommer knappt ihåg hur det var att vara gravid och ha en STOR mage. Jag minns att jag tyckte om det och jag uppmanar M varje gång jag pratar med henne på telefon eller träffar henne att njuta av tiden som gravid. Den går så fort och man vet aldrig om man får förmånen att uppleva det igen.


Min mage 11 dagar innan Hugo föddes!

Lördag

"I know a woman
Became a wife
These are the very words she uses
To describe her life
She said a good day
Ain’t got no rain
She said a bad day’s when I lie in bed
And think of things that might have been"

I förmiddags åkte jag, maken och Hugan förbi huset som vi ska titta på nästa vecka. Det såg verkligen fint ut och området verkar vara exakt vad vi söker. Det blir verkligen spännande på tisdag! Tänk om vi fastnar för det och ger oss in i budgivningen, nästan en lite läskig tanke:o)

På eftermiddagen åkte jag och Hugo till Halmstad för att fira hans morfars födelsedag några dagar i efterskott. Roligt att träffa mina föräldrar och syskon och systerns sambo och hundarna:o) Hugo kräkte på som vanligt, det är extra trist när han gör det och vi inte är hemma. Ni anar inte hur mycket jag ser fram emot den dagen då kräkandet upphör eller i alla fall blir mindre frekvent.

Tiden går

"There is a girl in New York City who calls herself the human trampoline
and sometimes when I’m falling, flying or tumbling in turmoil I say:
Oh, so this is what she means...."

Idag är det exakt sex månader sedan jag den 28 oktober lämnade mitt arbete och blev en desperate housewife på heltid. Sex månader! Helt galet vad tiden gått fort men så känns det också att det är länge sedan jag jobbade. Om jag saknar det? Tillräckligt mycket för att se fram emot vecka 30 i juli då jag ska sommarjobba på min arbetsplats. Ska bli superkul! Kommer säkert vara rejält ringrostig och göra fel här och där men det får jag bjuda på:o)

Igår fyllde min pappa år och i morgon ska jag och Hugo åka till mina föräldrars sommarstuga i Halmstad och fira honom. Hoppas det soliga vädret håller i sig!

Husjakten går vidare!

Systra mi har alltså blivit med villa och min och makens villajakt fortsätter. Det har inte hänt så mycket på jaktfronten på sistone men nästa vecka ska vi titta på ett hus. Bild ser ni nedan. Av övriga bilder som mäklaren lagt ut och av beskrivningen verkar det vara vad vi söker. Det enda jag stör mig på när jag tittar på bilderna är att flera av rummen verkar ha mörka tak och jag vill ha ljust omkring mig. Visst, det är något man kan fixa men det verkar jobbigt att måla innertak....:o) Ett stort plus med villan är att den har en lekstuga på tomten. När jag var liten önskade jag mig en lekstuga och det vore förstås kul om Hugo nu kunde få en. Vi får se, titta ska vi i alla fall göra!


Nå, vad tror ni?

Tandtrollet

På torsdagarna kl.9.30 är det babysång i församlingsgården. Jag och Hugo missade förra torsdagen eftersom han somnade till vid 9-tiden och jag inte ville väcka honom när han fått ro efter en orolig natt. Jag har bestämt mig för att aldrig dra med Hugo på aktiviteter bara för att jag tycker det ska bli roligt. Det viktigaste är att han har utbyte av exempelvis babysången och det hade han inte haft förra torsdagen. Idag var det dags igen och jag såg fram emot att få träffa lite mammor. Då gör Hugo samma sak, somnar vid 9-tiden och vi får stanna hemma. Hans andra tand är nu på väg upp och det gör honom orolig och han är inte riktigt sig själv. Lite typiskt, igår hade vi kommit iväg utan problem. Sånt är livet med en bebis!

Nedan ser ni bild på det hus som min syster med sambo köpte igår! De flyttar in i september och jag hoppas att de blir äckligt lyckliga:o)


Vilken idyll!

Tvillingar lika som bär

Det hände något mycket roligt i lördags. Hugos äldsta kusin R fyllde fem år och vi var bjudna på kalas. På kalaset träffade Hugo flera personer som han inte träffat tidigare och det märks så väl att han inte är lika lättflörtad nu som han var vid två månaders ålder. Han ler inte lika frikostigt tillbaka åt de som ler åt honom. Ett stort undantag gjorde dock Hugo och det var när hans farbror M kom och satte sig hos honom när kalaset hållt på en stund. Hugo blev jätteglad när han fick syn på M, han log och viftade till med armarna, ungen verkligen strålade av glädje. M log förstås han också och jag förstod varför Hugo blev så glad: Han trodde att han såg sin pappa! Farbror M är makens enäggstvilling och självklart ser lille Hugo fyra månader gammal ingen skillnad på dem ännu. Det var så roligt att se hans reaktion när den han trodde var pappa uppenbarade sig. Han ser verkligen skillnad på folk och folk, ja nästan då:0)

Igelkott på tomten

Idag upptäckte jag och Oscar att det bor en igelkott på vår lilla tomt. Oscar och Hugo var med mig när jag hängde ut tvätt i vårsolen och plötsligt fick både jag och Oscar (Hugo hade somnat:o) höra hur det prasslade borta vid vår stora rodendendron. Oscar närmade sig intresserat och när jag också gick fram fick jag syn på en liten urgullig taggig krabat. Hoppas han/hon stannar hos oss. För två år sedan hade vi också en igelkott på tomten men den försvann en dag och senare såg jag en igelkott överkörd uppe på stora vägen:o(

Ikväll ska jag gå upp till Väla och försöka köpa mig ett par nya jeans. Det brukar inte vara det lättaste, de flesta byxor brukar vara för långa. För inte är det väl jag som är bred? Nähä, jag är i form och formen är rund.....:o)

WHO och den rent ut sagt förbaskade amningen!

Igår och idag rapporterar medierna, bl.a aftonbladet om att världshälsoorganisationen WHO:s råd om amning varit felaktiga i 40 år. De har insett att de tillväxtkurvor som bebisar jämförs med är baserade på barn som fötts upp på flaska och eftersom flaskbarn växer snabbare har mammor som ammat trott att deras barn gått upp för dåligt i vikt och därför sett sig tvungna eller blivit rekommenderade av BVC att ge extra tillägg, dvs modersmjölksersättning. WHO rekommenderar mammor att helamma barn tills de är sex månader gamla, d.v.s att enbart ge dem bröstmjölk som föda. Om då mammorna tror att barnen går upp för lite i vikt ger de tillägg och amningen blir lidande. Forskare menar nu att barnfetman som exploderat kan bero på att bebisar blivit ammade för lite. WHO har nu tagit fram nya tillväxtkurvor som baseras på 8000 barn som enbart fötts upp på bröstmjölk. Enligt WHO har sådana barn den optimala tillväxten.

Jaha, och här sitter då en mamma som inte kunde helamma sin Hugo en endaste dag. En mamma som dessutom börjat ge sin Hugo lite smakisar på riktig mat redan vid fyra månaders ålder, långt ifrån WHO:s rekommendationer. En mamma som håller med om att barns tillväxt inte ska jämföras med kurvor som baseras på enbart flaskuppfödda barn men som inte heller tycker att kurvorna ska baseras på enbart ammade barn. Varför inte en tillväxtkurva som speglar verkligheten? I verkligheten kan inte alla mammor helamma sina bebisar i sex månader. I verkligheten finns det mammor som inte kan helamma en endaste dag och många av oss som hör till den kategorin mår redan dåligt så det räcker.
Tack WHO för att våra barn ska bli de avvikande, de som inte föddes upp på "rätt" sätt. Vet ni? Rätt sätt att föda upp barn på är med mycket kärlek och det lider Hugo ingen brist på!

Förresten, i morse diskuterades Hagamannen på TV. En psykolog menade att hans brott tyder på dålig anknytning, d.v.s en kärleklös barndom och uppväxt. Kan undra om han blev helammad?! Kärlek fick han i vilket fall inte tillräckligt av.

Idrottens Hus

En helg på våren och en på hösten äger det rum en jätteloppis i Idrottens Hus i Helsingborg. I höstas var jag och maken där och jag fyndade babygymmet till Skuggan. I helgen var det så dags för vårens loppis och nu var vi där igen alla tre, denna gång var det Skuggans pappa som fick bära runt på honom. Maken var så söt när han gick runt med en sovande Hugo i bärsele på magen:o) När maken hade Hugo kunde jag fynda barnkläder, förstås:o) Gjorde flera fynd och visst är det bättre att kunna köpa kläder IRL och dessutom slippa fraktkostnader. Fyndade bl.a en body och en t-shirt från Polarn o Pyret som jag ska försöka sälja på Tradera, blir nog inte svårt. Kläder från pop är populära där. Köpte också gardiner som jag ska hänga upp i Hugos rum. Tror jag gör det på en gång faktiskt!

Hugo 4 månader, och lite till

Förra veckan fyllde Hugo fyra månader och på den sista bilden ser ni hur han såg ut då. Han ser fortfarande likadan ut men nu har hans lilla tand kommit upp så mycket att jag kan känna att den är vass och igår kväll var det inte så skönt när Hugo satt och bet på ett av mina fingrar:o) Igår fick han smaka på riktig mat för första gången. Potatis- och plasternackspuré stod på menyn och Hugo såg mest förvånad ut när han fick lite i munnen. Idag får han smaka igen, får se hur han reagerar.

Visar lite bilder på några av de senaste fynden från Tradera. Jag har förresten hittills sålt 38 auktioner, och vunnit 125....:o)


Body från John Lennon-kollektionen. På bodyn slingrar sig texten till Imagine. Helt ny, 16 kr!


Hugo kommer bli så söt i denna tröja! Först framåt hösten/vintern kommer han kunna ha den. 81 kr


En jättefin tröja i storlek 74. 10 kr!


Tuff tröja i storlek 68. 15 kr


Supersöt mössa, som ny för 26 kr ( Den syns på bild även längre ner)


12 kr kostade denna jacka i storlek 74 och keps i storlek 62/68. Kepsen var dock för liten:o(


Vårjacka i storlek 68 för 41 kr. Som ny!


Solhatt med Molly Mus att ha till den förhoppningsvis soliga sommaren. 11 kr


Hugo åker bil till sin farmor. Han har på sig mössan med Nalle Puh men den syns lite dåligt:o)


Fyra månader!

En fantastiskt god vän

Idag på förmiddagen damp det ner ett kort i brevlådan. Kortet var från min vän P och i det uppmärksammade hon att det nu i vår är fem år sedan vi lärde känna varandra. Hon tackade mig för vår vänskap och dessutom innehöll kuvertet två trisslotter, varav den ena gav en vinst på 75 kr! Strax efter lunch knackade det på dörren och när jag öppnade fick jag en blombukett i handen. Blomsterbudet skyndade snabbt vidare och när kom in i köket och öppnade blommorna och läste kortet fick jag tårar i ögonen. Blommorna var också från P och budskapet var detsamma som i kortet som kommit med posten, hon ville fira våra fem år.

P, det är sällsynt med vänner som du. Jag minns vårt första möte när vi satt vid ett bord utanför den gigantiska föreläsningssalen och funderade över hur vi skulle lägga upp grupparbetet som vi hade framför oss. Då visste vi inte att vi förutom ett grupparbete även påbörjade en vänskap. Det är jag som ska tacka, för samtalen och skratten, för kakorna och shoppingen, för besöket i vilda västern och för biobesöken, för presenter och julklappar och nu för de underbara blommorna. Jag småskrattar för mig själv när jag tänker på hur vi kämpade med julgransljusen, tänk att det gick till slut:o)

P, jag lovar dig många år av vänskap och som våra finfina boys utryckt det: "Even forever don't seem like long enough"

Nu händer det massor!

De senaste nätterna har Hugo varit lite gnällig och haft svårt att komma till ro, han har vaknat flera gånger och verkat ledsen. Dagtid har han också varit orolig och mer klängig än vanligt. Idag upptäckte jag orsaken till hans beteende: Han har börjat få en tand! Inte konstigt att han varit annorlunda, det gör förstås ont när tanden kämpar sig fram i hans lilla mun och så kliar det förstås. Det är ganska tidigt att få en tand vid fyra månaders ålder, jag frågade vår BVC-sköterska när vi träffade henne idag. Det vanligaste är att den första tanden kommer vid sex månaders ålder. Vid besöket på BVC blev Hugo vägd och mätt och de nya siffrorna att lägga på minnet är 7365 gram tung och 65 cm lång. Han följer sin kurva perfekt!

Hugo är alltså fyra månader nu och han har verkligen utvecklats mycket bara de sista veckorna, ja dagarna. Igår lyckades han för första gången att vända sig från rygg till mage, tillbaka till rygg klarar han dock inte ännu:o) Idag började han intressera sig för sina fötter och låg på golvet och smakade på sina strumpor. Han blir mer och mer rörlig och han har börjat gripa mer efter saker som han ser och jag märker att han även förstår vad det är han ser. Ett exempel är att han nu vet att nappflaskan innehåller mat, när han ser flaskan sträcker han sig efter den och gapar, så gulligt:o) På tal om nappflaskan så fick han idag smaka på den bröstmjölksersättning som man kan börja med när barnet är fyra månader. I morgon ska han dessutom få smaka på "riktig" mat för första gången och det blir spännande att se hur han reagerar på smaken av potatispuré. Rapport kommer!

Oscars födelsedag

Idag fyller min kattbebis 7 år. Han kommer tillbringa den som vanligt, mestadels sovande:o) Svårt att förstå att Oscar hunnit bli så "gammal".

Det har varit tyst i min blogg sista veckan. Förklaringen är att jag och Hugo inte varit hemma. Vi har tillbringat dagar både hos hans mormor och farmor och igår kom vi hem igen. Borta bra men hemma bäst, som det heter:o) Med oss hem har vi bl.a den glada nyheten att en av mina bästa vänner, M, är gravid! M:s bebis kommer i oktober och det är superkul att snart få sällskap i mammaklubben. Jag tror att M får en flicka men för all del, jag kan ha fel....:o)

I morgon börjar projekt "Hugos mamma ska inte likna en val"....just det, jag tänker på allvar ta tag i mina mammakilon och förmå dem att sakta men säkert lämna min kropp:o)

På besök

Idag hälsade jag och Hugo på hos T och hennes sambo. Jag och T hade inte träffats sedan jag fortfarande var "med mage" och det var så roligt att se henne igen. Hugo var på gott humör och kräkte tack och lov bara på mig och inte på T:o) En supersöt mjukisko med bjällra i hade T köpt åt Hugo och jag är övertygad om att att den kommer bli en favoritleksak. Hugo blir mer och mer nyfiken på fysiska ting i omgivningen och det blir roligt när han kan sitta och plocka med leksaker, det blir lättare att roa honom då:o)

Go och glad Hugo

Hugo kräker mer än någonsin känns det som och under en dag brukar jag byta kläder på honom 2-3 gånger, tur att han har MYCKET kläder:o) Jag tvingas byta mina egna kläder också, framför allt t-shirts går det åt mängder av men han lyckas ofta kräka på mina byxor också. Tack och lov att vi har en egen tvättmaskin, jag lider med de mammor som delar tvättstuga med andra och inte kan kasta in en tvätt direkt när det behövs. Som väl är är Hugo dock mestadels på riktigt gott humör och vi brukar skratta tillsammans, han och jag. På bilden nedan kiknar min lille kille av skratt och utanför bild gjorde jag det också:o)

Snart är det äntligen dags!

För vad kanske ni undrar? Jo, för något jag och maken inte gjort på ett bra tag nu och som jag verkligen länge sett fram emot. Sist det begav sig var i höstas, i början av oktober närmare bestämt och då var det verkligen ingen höjdare. Det var bara jobbigt med min stora mage och jag minns hur ont i ryggen jag fick. På fredag är det då äntligen dags igen och Hugos mormor har lovat att passa honom så jag och maken behöver inte skynda oss utan kan ta den tid vi behöver. Ja, det ska verkligen bli roligt att shoppa loss i Ullared!

Vinnare!

Idag fick jag, och alla andra medlemmar på Tradera, ett mail där Tradera bl.a. informerade om vilka som vunnit i deras "kylskåpspoesitävling" som ägde rum tidigare i år. Jag skickade in ett bidrag till den tävlingen och jag var en av de som vann! Inte något av de fina priserna, bara en mössa men ändå:o) Jag blev jätteglad! Det dumma är att jag inte kommer ihåg vilka ord som jag plockade ihop som mitt tävlingsbidrag. Jag minns bara att det handlade om att möta kärleken på nätet, det går faktiskt:o)