Hamstrar i mitt hjärta

Varje gång jag kommer in i vårt förråd (det händer ungefär en gång om dagen eftersom barnvagnen står där) så får jag syn på min hamsterbur och blir påmind om fyra små varelser som alltid kommer leva kvar i mitt hjärta, mina fyra guldhamstrar: Hamlet (1997-1999) Othello (1999-2001) Kikki (2001-2002) och Sigge (2002-2005).

Hamlet och Kikki liknade bägge hamstern på bilden nedan medan Othello var ljusbeige i pälsen och Sigge var mjölkchokladbrun. De hade olika personligheter, förstås. Hamlet var genomsnäll, lugn och tålig, han var nog den hamster som jag kom närmast eftersom han fick min fulla uppmärksamhet.
Othello fick det svårare eftersom jag bara hunnit ha honom några månader innan Oscar också dök upp i mitt liv. Othello var lite mer nervöst lagd och Oscar gjorde sitt bästa för att skrämma vettet ur honom.
Kikki var min enda hona. Henne köpte jag i Borås när Othello gått bort. Jag var inne i de båda djuraffärerna jag kände till i Borås men ingen av dem hade någon hamster till salu. När jag var på högskolan tittade jag i en telefonkatalog och hittade en djuraffär till, en som dessutom låg strax bakom högskolan. Jag glömmer aldrig den soliga vårdag i april som gick till djuraffären efter en föreläsning. Jag gick dit på vinst och förlust och när jag frågade efter guldshamstrar så visade det sig att de hade en till salu, en hona. Hon hade inte alls den färg som jag tänkt mig(jag ville ha en svart) och hon var dessutom av fel kön (jag ville ha en hane eftersom de ska vara lättare att få tama:o). Men jag var såld- Kikki, som hamstern fick heta vann mitt hjärta och där bor hon än idag. Kikki var extra speciell, hon hade nämligen ingen svans! För er som inte vet hur en hamstersvans ser ut så kan jag upplysa er om att de har en ca 1 cm lång naken, smal svans. Kikki hade dock ingen, antagligen så var hon född utan för inte hade väl ett av hennes syskon bitit av den? Kikki behövde jag aldrig tämja, hon var handtam från början och väldigt tillgiven. Det var som om hon kände på sig att hon var annorlunda och därför blev extra glad över min kärlek. Jag vet att det låter flummigt men den som levt med en hamster förstår:o)
Sigge blev min sista (?) hamster. Han var kanske den sötaste av dem alla, snäll men lite busig också. Sigge var den som levde längst. Hamstrar blir ca 2 år men varken Hamlet, Othello eller Kikki hann uppleva sin andra födelsedag. Sigge föddes i juli 2002 och dog i mars 2005. Han åldrades med behag men den sista tiden var han mest skinn och ben, han såg ut som en riktig liten gammal gubbe, fortfarande söt men väldigt skröplig.

Man ska aldrig säga aldrig, det har livet lärt mig. Det är mycket möjligt att jag blir med hamster igen men först när Hugo är så pass stor att han kan vara med och ta hand om hamstern. Det lär därför dröja:o)