onsdag, april 18, 2007

Wednesday morning, 3 a.m.

Maken snarkar och Bubblan sparkar....inte konstigt att jag hade svårt att somna om när jag vaknade tidigt i morse....Jag försökte söva mig själv genom att i mitt huvud sjunga Simon & Garfunkels vackra sång med samma titel som detta blogginlägg. Det gick sådär, jag låg vaken i en timme och tänkte på framtiden. Det är mycket som kommer hända i mitt liv framöver och ibland jobbar hjärnan nattskift:o)

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja, tänk om man kunde få den att bara jobba på dagtid. Så mycket piggare man skulle vara då.
Kram till dig och barnen, född såväl som ofödd.