Släktträff

I morgon lördag ska jag, maken och Hugo tillsammans med mina föräldrar och bror närvara vid en stor släktträff i Tylösand. Det är min mammas släkt (på hennes pappas sida) som ska träffas. Blir intressant att se hur många som kommer dit, ett kul initiativ och det kändes självklart att tacka jag till inbjudan. Hugo hör till de senaste tillskotten i släkten, får se hur det går att ha med honom. Bara han inte kräker....

När jag och Hugo ändå är i Halmstad ska vi passa på att bo med min mamma i sommarstugan. Maken får ff (frufritt) i några dagar, får se hur länge vi låter honom vara gräsänkling:o)

Hoppas solen lyser på er alla i helgen!

Inget smakar så gott som smal känns!

Det var en läkare som gästade Dr Phil på TV4+ häromkvällen som sa de orden och jag tog dem genast till mig. Det ska bli mitt nya motto: Inget smakar så gott som smal känns.

Nu är inte mitt mål att bli särskilt smal, jag är inte menad att vara det. Jag ska dock bli smalare än vad jag är nu och framför allt leva hälsosammare, både för min egen och för Hugo skull. Åtta kilo tänker jag gå ner och det är inte någon match egentligen, jag har vid tidigare tillfällen gått ner betydligt mer än så. Nej, den stora utmaningen för mig är inte att gå ner i vikt, utmaningen ligger i att gå ner och sedan inte gå upp. Nu kan jag ju förstås skylla fem av dessa åtta kilon på att jag hyfsat nyligen var höggravid men det gör mig ju inte smalare- snarare mer motiverad!

Inget smakar så gott som smal känns!

xlquk

Snälla...skratta med mig....när jag nyss skrev en kommentar i min vän Cats blogg blev jag tvungen att skriva in bokstavskombinationen xlquk för att kommentaren skulle publiceras. Först tänkte jag inte på vad jag skrev men när det gick upp för mig så började jag storskratta! Tack Cat för att din blogg fick mig att le idag!

Olof & Owen

Kom precis hem från en trevlig stund hemma hos Aa, en mamma som jag lärt känna via BVC:s föräldragrupp. Hennes kille heter Olof och är sju månader gammal, ett par veckor äldre än Hugo. Även en annan mamma, henne får jag kalla Ae och hennes son Owen, åtta månader slöt upp. Även Ae gick i samma föräldragrupp och vi har också träffats på babysången. Det var vi tre mammor och våra bebisar och det var riktigt kul att träffas, det är en månad sedan vi sågs och våra små killar hade förstås utvecklats massor sedan sist. Det blir lätt att vi jämför killarna, hur stora de är, hur bra (eller dåligt) de äter och sover, vad de kan o.s.v. Det visade sig att Hugo, trots att han är yngst, faktiskt är både längst och tyngst. Olof vill inte äta "riktig" mat utan älskar att amma och Owen är en riktig vilding så trots att han äter massor av mat så går han inte upp så mycket i vikt, han gör av med för mycket energi. Ja, Hugo både äter och är lugn av sig så det är inte konstigt att han blivit stor:o)

Jag och Hugo hade med oss en present till Olof, en grön napp med rund sugdel. De runda napparna är inte så vanliga nu för tiden, de anatomiska "platta" napparna har tagit över allt mer men både Hugo och Olof använder de runda. Det finns bara ett märke av runda nappar att köpa i affärerna men jag har fått fatt på lite annorlunda (givetvis helt nya!) på Tradera och en sådan fick Olof. Han verkade gilla den! Det var så roligt att se Hugo och Olof när de satt bredvid varandra i en soffa och grep efter varandra. Det gällde att se upp, båda var en aning hårdhänta! Olof hade en napp i en napphållare och den ville Hugo gärna låna, plötsligt satt han och sög på Olofs napp- som satt fast i Olofs tröja!

Ikväll är det förresten äntligen premiär för Allsång på Skansen! Här ska sjungas....!

151

Detta är inlägg 151 i Skuggans blogg. Tänk att de blivit så många!

Har som synes överlevt midsommarhelgen. Jag, maken och Hugo firade tillsammans med goda vänner och vi hade riktigt trevligt. Bästa midsommaren på flera år, tredje året i rad som de närvarande firade tillsammans. Minns att jag förra året tyckte att min graviditet verkade hämma sällskapet, vet inte varför. Ser fram emot nästa midsommar då Hugo kan gå och M&S:s tvillingar kryper omkring...då blir det livat!

Stackars Henke....

Fy, vad äckligt!

Det görs visst undersökningar av allt nu för tiden. Jag hade ALDRIG ställt upp i detta test...

Vad kan man då?

Ja, vad kan man när man är sex månader gammal? Fick frågan förra veckan av en kollega till maken då jag och Hugo var med när makens jobb hade trivselkväll med bl.a brännboll och korvgrillning nere vid havet. Kollegan, som faktiskt heter exakt som jag(!) har själv en dotter på 2,5 år som blev riktigt förtjust i Hugo och ville klappa honom:o)

Det är förstås individuellt vad en bebis har för färdigheter vid sex månaders ålder men detta kan/gör Hugo:

• Han vänder sig snabbt från rygg till mage, men kommer inte lika lätt tillbaka till rygg.
• När han ligger på mage håller han huvudet uppe och griper efter saker med händerna. Sina armar kan han hålla raka, ser nästan ut som att han gör armhävningar ibland:o)
• Han står stadigt på sina ben om man håller honom i armarna.
• Han vill gärna sitta upp, att halvligga passar inte längre:o) Han sitter gärna vid köksbordet i sin barnstol och kan också sitta utan stöd på golvet men han tippar lätt framåt eller bakåt, det gäller att passa honom så han inte slår sig.
• Han äter puréer av potatis, grönsaker, kyckling, fisk och frukt. Gröt tycker han är mums! Välling har han börjat dricka morgon och kväll, tidigare fick han bröstmjölksersättning.
• Leksaker är mycket roligt nu, både att bita i, klämma på, dra i, dunka i köksbordet med och att kasta i golvet...
• Han ler och småflörtar mest hela tiden men kan bli lite smårädd för främmande personer och börja gråta.
• Hugo gillar när vi sjunger och dansar, favoritlåten att dansa till just nu är "Jag ljuger så bra" med Linda Bengtzing!
• Bokläsandet går det trögt med eftersom böcker i Hugos ögon är mycket goa att bita i. Det blir tygböcker vi tittar/biter i...:o)
• I Hugos ögon är Oscar väldigt intressant. När han får syn på Oscar blir han alldeles till sig av upphetsning, hans ögon riktigt lyser och de små armarna viftar. Oscar visar inte samma intresse för Hugo och eftersom Hugo inte kan klappa utan bara vill nypa hårt i allt han får i sina händer så håller jag mina småkillar ifrån varandra, d.v.s jag placerar inte Hugo på greppvänligt avstånd från Oscar.
• Hugo utforskar gärna sin röst, ibland med höga skrik. Förra veckan var han och jag och handlade på Citygross och då kom det små tjut från honom mest hela tiden. Många kommentarer från övriga kunder fick jag:o)
• Att bada tillhör favoritnöjena! Hugo plaskar helvilt med sina ben och blöter ner halva badrummet, det är så härligt att se buset i hans blick!
• Ett annat favoritnöje är att bita sin pappa i fingrarna, eller benen om tillfälle ges...:o)

Ja, tänk vad mycket Hugo kan!

Och Hugo växer på...

Idag var vi på BVC för Hugos månatliga vägning och mätning. Vikt: 8635 g Längd: 69 cm. Nu dröjer vårt nästa besök på BVC till augusti då Hugo är åtta månader.

Snart midsommar och SMHI gör avbön, det kan komma en hel del regn under midsommarhelgen och det blir inte så soligt som de först lovade. Jaha, jag är inte förvånad. SMHI har alltid varit bäst på att spå dåligt väder. Säger de att det ska regna så gör det oftast det, säger de att det ska bli sol så blir det kanske det. Å andra sidan innebär regn till helgen förhoppningsvis att folk stannar hemma och inte sysselsätter sig i lika stor utsträckning med de klassiska midsommaraktiviteterna utomhus, d.v.s. fylla, misshandel och våldtäkt. Kanske kan spara några liv i den mörka trafikhelgen också. Don't drink and drive....

Drömmen om miljonen

Jag är ingen spelare, köper sällan lotter och vinner därför heller aldrig:o) På Tradera hittade jag denna auktion för ett tag sedan och följde budgivningen med spänning. La inget eget bud men jag och mamma köpte varsin trisslott för någon vecka sedan och min lott hade också två rutor med miljonvinst men tyvärr inte en tredje. Funderar över hur personen som sålde lotten på Tradera tänkte, varför skrapade hon inte färdigt lotten själv? Jag hade aldrig kommit på tanken att sälja den på Tradera....Hade varit kul att få veta om det blev en tredje ruta med en miljon!

En skrynklig papperslapp

På byrån i min och makens sovrum har en del papper och broschyrer som jag fick när jag var gravid blivit liggade. Idag bestämde jag mig för att plocka undan dem, länge sedan jag var i ett välsignat tillstånd nu. När jag samlat ihop papperna föll en liten papperslapp till golvet, på lappen var det nerklottrat några namn och mobiltelefonnummer och när jag läste ett av namnen förstod jag när lappen kommit i vår ägo. Namnet på lappen tillhör en av de brandmän, K, som var först på plats när min svåger D i höstas kört av vägen efter att först ha kolliderat med en älg. Namnet på lappen var inte bara brandman, han var också en god vän till D och när vi träffade K efter olyckan berättade han att han först inte hade känt igen D när han hjälpte honom där i mörkret i septemberkvällen. Det tog en stund innan han förstod att det var någon han kände. Det måste vara en räddningsarbetares värsta mardröm, att hitta en anhörig eller vän på en olycksplats och inse att det inte är en enkel skada som personen i fråga ådragit sig, utan snarare tvärtom. Efter sin insats på olycksplatsen kunde K åka hem till sin sambo och deras lille bebiskille, jag är övertygad om att han kramade dem extra hårt den natten.

D kom aldrig mer hem och den tanken gör ont. Han blev 32 år gammal.

Jag minns kramen jag fick av K i sjukhusets kafé när vi skildes åt en eftermiddag i september. D levde fortfarande och vi ville alla tro att han skulle fortsätta göra det. K:s famn kändes trygg och stark, han var brandman och allt skulle ordna sig. Samtidigt anade jag att han behövde en kram lika mycket som jag, några våningar upp på sjukhuset vårdades hans vän på intensiven i respirator. I min mage sparkade Skuggan och livet gick vidare.

Ska kasta papperslappen nu.

Klokt sagt?

"Alla kvinnor blir som sina mödrar. Det är deras tragedi.
Ingen man blir det. Det är hans tragedi."
Oscar Wilde 1854-1900

Vilken tur för Hugo att han slipper bli som sin mor, jag kommer inte tycka att det är en tragedi..:o)

Tar ett djupt andetag...

...suckar tungt, lägger ner Hugo på handduken på golvet och hämtar kameran för att föreviga eländet:o) Jag visste att jag tog en risk när jag lyfte upp honom några sekunder tidigare men jag hade inget val eftersom han var gnällig. Trodde inte heller att han skulle kunna kräka så mycket, det hade gått en bra stund sedan han ätit sin lunch och jag hade hunnit diska och byta både blöja och body på honom. Hugo var ren i en minut, hur han och jag såg ut sedan visar bilderna nedan....

Ögonblicksbilder från min verklighet! Jag vill inte ha någon annan men ibland tar kräkandet nästan knäcken på mig. Det är helt enkelt inte roligt men vem har sagt att livet ska vara det? Som väl är är Hugo i övrigt en underbar liten kille!


Vilken tur att Hugo har mycket kläder....


Mm....potatismos, kycklingpuré, broccolipuré, päronpuré och bröstmjölksersättning...en komplett måltid!

Snart flyttar jag!

Ja, på min blogg alltså. Är supertrött på att blogger strular titt som tätt, inte roligt när man suttit en lång stund och knåpat ihop ett inlägg bara för att sedan upptäcka att programmet kraschar, igår hände det två gånger och jag fick ge upp mina bloggförsök. Ska allvarligt överväga att flytta bloggen någon annanstans, återkommer i ärendet!

Två bilder sex månader senare

Jag behöver inte säga att tiden gått fort och att jag inte kan förstå att Hugo redan är sex månader, tiden rusar iväg för de flesta av oss. Idag är det tisdag och det var också en tisdag han föddes, min egen stjärngosse. Eftermiddagen då Hugo kom till världen var det minusgrader och mörkt ute men för mig gick solen upp tisdagen den 13 december 2005 kl. 17:48 och sedan dess har den aldrig gått ner:o)

Sex insikter

I morgon är det exakt sex månader sedan Hugo föddes, tänk att jag varit mamma i ett halvt år! Får fira med bananpuré kanske...Har förstås lärt mig massor under dessa månader och jag tänkte dela med mig av sex insikter nedan.

1. Bebisar är individer från första början, det som fungerar för den ene behöver inte fungera på den andre. Som mamma måste man lita på att man känner sitt barn bäst och faktiskt är den som bestämmer vilka råd man vill ta till sig. Bebispolisen kommer INTE att knacka på dörren och ta bebisen ifrån dig om du inte gjort allt "rätt". (Första veckorna som mamma gick jag och var lite rädd för det....)

2. Ett tips till dig som också har eller får en kräkbebis: Om din omgivning inte tror att bebisen kräker så mycket, det tenderar omgivningen nämligen att göra eftersom "alla bebisar kräks lite, det hör till"....låt personerna som har de åsikterna passa din älskling en eftermiddag så kommer de veta bättre efteråt:o)

3. Hur mycket man än älskar sin bebis så är det skönt att få lite egen tid ibland. Jag njuter extra mycket av att stå i duschen, har aldrig tagit så långa duschar som jag gör som mamma:o)

4. När jag var gravid läste jag mängder av böcker, tidningar och webbplatser om hur det skulle vara att bli förälder. Vet nu att det inte går att veta hur det är förrän man blivit det, man kan faktiskt inte ha en aning. För mig är det en stor utmaning, jag gillar att ha koll på läget och nu är det ofta jag inte har det. En oerhört nyttig erfarenhet! Och ibland jobbig också ska erkännas.

5. 80 % av prylarna på Babyland och Babyproffsen är helt onödiga! Det finns en STOR industri som försöker övertyga stackars föräldrar om att de måste köpa, köpa, köpa dyra saker för att vara bra föräldrar. Jag förespråkar: Blocket, Tradera(!) och IKEA...Begagnat och billigt är oftast BRA!

6. Ja, det har jag....;o)

Heja Sverige!

Ikväll börjar VM i fotboll för Sveriges del och givetvis kommer Hugo heja fram landslaget till en överlägsen seger! Vi vill ha mål, mål, mål...mera mål!!!! Hm, Markoolios fotbollslåtar slår i alla fall Ledins med hästlängder:o)

Ich liebe dich, Zlatan Ibrahimovich!

På tiden!

Ja, jag har varit väldigt tyst senaste veckan. Inte riktigt meningen, skulle blogga igår men då krånglade blogger så det gick inte. Jag och Hugo har varit utomlands höll jag på att skriva, och det stämmer när man tänker efter, vi åkte från Skåneland till Småland i måndags och kom hem igår. Anledningen till vår utlandsvistelse var att vi var bjudna till min vän J på födelsedagstjejkväll...knepigt ord men det säger det mesta:o) När vi ändå var i Småland passade vi förstås på att bo hos Hugos mormor och morfar några dagar så maken fick ff (frufritt) och swingade loss ordentligt på nationaldagen. Stel i kroppen var han visst efteråt men smakar det så kostar det:o)

Födelsedagstjejkvällen i tisdags var lika trevlig som vanligt, tre om året blir det att jag, J och M har. M var fantastiskt vacker med sin gravida mage, riktigt stor har hon blivit men så väntar hon ju också två:o) Hon är i vecka 22 men lika stor som om hon vore i vecka 32. Normalgraviditeten är 40 veckor men tvillingmammor går sällan så länge vilket jag verkligen kan förstå med tanke på hur stor M redan är.

Till helgen har SMHI lovat högsommarvärme och det blir intressant att se om de spått rätt. Jag hoppas det och att mina bloggläsare får en skön helg i solen!

Bröllopstider....

I dag skriver aftonbladet.se om att pingsten inte längre är lika överfull av bröllop som tidigare. Istället har det blivit allt populärare att gifta sig i augusti och förra året ägde flest bröllop rum lördagen den 6 augusti. Så roligt att få tillhöra de trendigas skara för en gångs skull! Jag och maken gifte oss i augusti förra året, dock inte den 6:e även om det var det datumet vi faktiskt först ville. Det fick bli den 13:e istället eftersom Helsingborgs rådhus renoverades under sommaren och inga vigslar ägde rum förrän just den 13:e augusti. Exakt på dagen fyra månader senare föddes lille Hugo!

Någon som dock ska på bröllop nu i pingst är min syster C som ska vara tärna på en väninnans bröllop i morgon eftermiddag. Jag önskar så att jag fått vara där och se henne i sin röda klänning, lider med bruden som inte kommer kunna vara i närheten av att vara lika vacker som min syster. Tur att det finns kameror så jag i alla fall kommer få se henne på bild:o)

Den danske doktorn

Idag träffade jag och Hugo för andra gången den danske doktorn på BVC. Det var dags för sexmånaderskontroll och det innebär läkarundersökning. Initierade bloggläsare vet att Hugo inte blir sex månader än på knappt två veckor så han blev undersökt i förskott:o) Förra gången Hugo träffade läkaren blev han jätterädd och helt hysteriskt ledsen, jag bävade för hur han skulle reagera idag. Det gick bättre men Hugo tycker verkligen inte om den stinkande dansken, ja han stinker alltså av cigarettrök... inget ont om danskar i allmänhet! Lite ledsen blev Hugo allt och säkert även något förnärmad eftersom doktorn först trodde att Hugo var en liten flicka....det var innan han tagit av honom blöjan!