So what?

En låt som snurrat en del på min köksradio på sistone är Pink's låt "So what". Mina söner gillar också musik och brukar dansa när de hör en låt med lite tempo och när jag spelade Pink i morse märkte jag att Hugo kunde sjunga med i låttexten! Det lät så gulligt och kom som en total överraskning. Bäst att tänka på vilka texter han får lyssna på i fortsättningen....:o)


Kattityd, Oscar?

Syskonnärhet

Igår strax efter 11 ringde en vän och medan vi pratade somnade Hugo i en fåtölj i vardagsrummet. Det såg inte alls särskilt bekvämt ut men är man trött så är man:o) Elliot var vaken och kröp upp och satte sig innanför Hugo, som fortsatte att sova, och snart slocknade även Elliot. De var så söta där de låg tillsammans och jag kunde inte låta bli att fotografera dem och samtidigt få några tårar i ögonen. Det märks hur mycket de älskar varandra!

Bite me!

Nej, jag är övertygad om att Elliot inte bad om att bli biten men det är precis vad han blev igår. När jag hämtade honom på dagis var hans högra kind röd och svullen och bar tydliga tecken på att någon bitit honom rejält. En pojke, tre månader äldre än Elliot, var den skyldige. Elliot hade blivit ledsen, förstås, när det hände men sedan lugnat sig snabbt efter att ha fått sitta i en förskolefrökens knä och när jag kom- två timmar efter incidenten- var han lugn och blev inte "mammesjuk":o) Att barn blir bitna av andra barn på dagis är inte ovanligt men det känns verkligen tråkigt att Elliot skulle råka ut för det under inskolningen när han ska lära sig att lita på en ny miljö och de människor, såväl barn som personal som finns där. Det känns förstås inte heller roligt för mig som mamma att lämna bort min lille kille och få hem honom blåbiten i ansiktet...usch! Men, men..tack och lov är Elliot väldigt trygg och go och det var inga problem att lämna honom på dagis idag. Han vänder andra kinden till...:o)

Mot nytt jobb!

I måndags var jag på en anställningsintervju i en grannkommun och i morse blev jag erbjuden jobbet, vilket jag förstås tackade ja till! Hurra! Jag är så glad! Vi var 78 som sökte och jag fick det- lite stolt är jag allt:o) Det är en tidsbegränsad anställning på sju månader med början i februari. Jag hinner skola in Elliot på dagis och sedan väntar arbetslivet på mig och det ska bli superkul att jobba igen! I drygt tre år har jag varit mamma på heltid, nu väntar nya utmaningar!

18 månader

Idag är det på dagen 18 månader sedan Elliot föddes och han fyller således ett och ett halvt år. Firar gör vi hela veckan genom att påbörja hans inskolning på dagis och den går som förväntat: På räls! Idag lämnade jag honom ensam en stund för första gången. Ungefär 1,5 timme var han kvar med Hugo medan jag för första gången lämnade dagis utan barnvagn- en märklig känsla....förbjuden frihet på något sätt. När jag kom tillbaka visade han tydligt att han ville gå hem, gick fram och drog i sin jacka och gick mot ytterdörren. På vägen hem somnade han i vagnen. Det tar på krafterna att börja ett nytt liv:o)